tisdag 7 februari 2012

A Cry in the Dark



Titel: A Cry in the Dark / Evil Angels / Ett skrik i mörkret
Genre: Drama
Land: Australien/USA
År: 1988
Regi: Fred Schepisi
I rollerna: Meryl Streep, Sam Neill, Bryce Myles, Kevin Miles

Handling: En sann historia om Lindy Chamberlain, en australisk kvinna, som anklagades för att ha mördat sin egen baby. Hon själv påstod att barnet förts bort av en dingo under en campingsemester.

Omdöme: När paret Chamberlain är på campingsemester tillsammans med sina två unga söner och sin nyfödda dotter slår tragedin till. Lindy Chamberlain (Meryl Streep) ser en dingo vid familjens tält och när hon tittar in är spädbarnet borta. Hennes make Michael (Sam Neill) börjar tillsammans med andra campare leta efter babyn i mörkret. Varje minut kan betyda liv eller död för barnet. Även polisen kommer till platsen och hjälper till i sökandet.



Efter de inledande tjugo minuterna känns det som man sett en kortfilm. Vad mer kan man egentligen berätta. Man har kastats rakt in i historien känns det som, utan att man byggt upp karaktärerna innan händelsen. På så vis blir det väldigt svårt att veta om paret skulle kunna vara kapabla till att utföra ett sådant fruktansvärt dåd eller om den högst osannolika historien om att en dingo skulle ha tagit barnet faktiskt skulle kunna stämma. Men historien har mer att bjuda på när Lindy ställs inför rätta åtalad för mord på sin baby, med hjälp av sin make.



Under tiden rättegången pågår får vi även följa paret utanför rättegångssalen. De är noterbart opåverkade av situationen och står fast vid sin historia. Samtidigt är de två högst troende och säger att det var Guds vilja att detta skulle ske. Men medan Michael bryts ner allt mer håller Lindy en kallare stil. Det är också hon som anklagas för dådet och det är svårt att inte tro att hon/de skulle kunna vara skyldiga.



Meryl Streep blev Oscarsnominerad för sin prestation (hennes åttonde i ordningen) och välförtjänt så. Hon lyckas övertyga med sin australiska accent filmen igenom och om man läser vad australier själva tycker så lyckas hon galant, även om det låter lite mer som hon är från Nya Zeeland, vilket Lindy ursprungligen var ifrån. Hennes sätt att inte visa känslor, att spela så återhållsamt gör hon mycket bra, vilket bara förtstärker intrycket av att en skyldighet döljer sig. Sam Neill får visa mer känslor, men även han gör det bra vid sidan av Streep.



Filmen som sådan lyckas väl inte riktigt nå några spektakulära nivåer utan känns ganska medelmåttig rakt igenom. Man bjuds inte på några speciella vändningar eller för den delen känslosamma scener som man kan förvänta sig i en sån här film. Men det gör samtidigt det svårare att veta hur det faktiskt ligger till. Det är helt enkelt en medelmåttig film med bra skådespeleri och en nästan osannolik historia som man inte skulle tro på om den inte baserades på verkliga händelser.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
IMDb: 6.9

2 kommentarer:

  1. Jag har läst boken men aldrig kommit mig för att se filmen. Ett fascinerande rättsfall, men filmens största bidrag till filmhistorien tycks vara frasen "A dingo ate my baby!" :)

    SvaraRadera
  2. Sofia: Haha, ja, trots att det aldrig yttras i filmen så har man ju bl.a. drivit om det i "Seinfeld". Jag visste faktiskt inte att det kom från den här filmen när jag började titta. Men plötsligt säger hon "A dingo took my baby", vilket givetvis låter oerhört påhittat, men alltså baserat på verkliga händelser.

    SvaraRadera