Titel: High Anxiety / Det våras för galningarna
Genre: Komedi/Thriller
Land: USA
År: 1977
Regi: Mel Brooks
I rollerna: Mel Brooks, Madeline Kahn, Harvey Korman, Cloris Leachman
Handling: Dr. Richard H. Thorndyke, en respekterad Harvardpsykolog som hemlighåller sin egen höjdskräck, tar över som ny direktör på det PsykoNeurotiska Institutet För De Mycket, Mycket Nervösa som efterträdare till den tidigare direktören som avlidit under mystiska omständigheter. Han finner snart att hans nya kollegor är likväl mystiska och oförklarliga olyckor börjar hända. Thorndykes uppgift blir nu att rädda institutet, sitt professionella rykte och sin egen hälsa.
Omdöme: Crazy-komedi är svår att få till för det kan bli en rejäl pannkaka utav det hela. Mel Brooks har haft blandat resultat med sina filmer, men att säga något annat än att han hade sin storhetsperiod under 70-talet vore fel. Han vann (märkligt nog) en Oscar för bästa manus för The Producers (1968), och var nominerad till ytterligare två Oscars för bästa manus i och med Young Frankenstein (1974) och Blazing Saddles (1974).
Här tar han sig an Alfred Hitchcock, den största orsaken till varför man vill se filmen. Det är en hyllning till mästaren av spänning och bara titeln antyder på klassiska Vertigo (1958). Till en början finns här inte så värst många referenser till Hitchcock, inte som man ser på ytan åtminstone. Men givetvis finns här referenser till både North by Northwest (1959) i form av hans namn, Richard H. Thorndyke (Roger O. Thornhill i nämnda film) och Spellbound (1945) med hela psykologi-biten.
Men det är under andra halvan vi bjuds på de riktiga godbitarna när man på ett smart sätt driver med flera klassiska scener från Hitchcocks filmer. Duschscenen från Psycho (1960) är ett utmärkt exempel på detta, telefonscenen från Dial M for Murder (1954) samt fågelattacken från The Birds (1963) är två andra som både är fyndiga och roliga.
Filmen i sig är tyvärr ingen höjdare. Det blir inte särskilt roligt och en av orsakerna till det är Mel Brooks själv som är en usel skådespelare helt utan karisma, eller för den delen skådespelartalang. Favoritkomikern Gene Wilder skulle egentligen ha spelat huvudrollen, men var tvungen att tacka nej pga andra förpliktelser. Mycket synd då filmen annars blivit minst en klass bättre med honom. En som dock är lyckad är Harvey Korman i rollen som Dr. Montague på kliniken. Han får en att skratta i varje scen han är med i och som även var lyckad i Blazing Saddles.
2 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt
Betyg:
IMDb: 6.5
Håller med om att den är ojämn. Samtidigt tror jag att det är en film som kräver att man både har sett mycket Hitchcock och att man faktiskt är en fan av Hitchcocks filmer. Jag skulle nog gett filmen ett något högre betyg, inte minst med tanke på att man lyckats få ihop handlingen såpass bra. Sen är det också en av de filmer, kanske den där Brooks bäst lyckats få distanseringseffekterna att funka. Jag älskade verkligen två tredjedelar av "Blazing", men avskydde slutsekvensen lika mycket.
SvaraRaderaFilmmedia: Jag är ett stort Hitchcock-fan så jag fick en del njutning utan tvekan. Men jag tyckte filmen varken var särskilt spännande (som en Hitchcock-film är) och inte heller särskilt rolig. Men det är definitivt en film man ska se om man är bekant med och gillar Hitchcock.
SvaraRaderaHaha, härlig sågning av Brooks där. vad jag minns har jag nog inte sett en endaste liten med med eller av honom. Vet inte varför egentligen, men ogillar honom liksom redan lite på förhand. Känns ointressant. När han dessutom driver med mästaren så vinner han inga sympatier hos mig. :)
SvaraRaderaPlox: Fast i detta fall måste man ändå ge Brooks lite kred. Han hyllar Hitchcock genom att i början av filmen ha text där det står att filmen är en hyllning till Hitchcock. Sen lär Brooks ha haft en privat förhandsvisning av filmen för just Hitchcock för att se vad han tyckte. Och Hitchcock själv lär iaf inte ha blivit arg då han skickade en låda vin till Brooks (vinälskare).
SvaraRaderaSå det är inte direkt att man driver men Hitchcock, men visst skämtar man till det. Tycker du ska ta och se denna och Young Frankenstein (speciellt sistnämnda som är hans bästa).
Haha, nädå - var inte gravallvarlig med den sista kommentaren där.
SvaraRaderaJa, Young Frankenstein har jag nog fingrat på vid ett par tillfälle. Men lägger en minnesnotering för framtida filmkvällar.
Plox: Ja, det tycker jag du ska göra. Vore kul att höra vad du tycker.
SvaraRaderaDet här är en av de få Brooks-filmer som jag inte sett av de klassiska men det borde kunna bli ändring på det snart.
SvaraRaderaNär det gäller Brooks skådespelartalanger måste det här i så fall vara ett undantag, för jag tycker oftast att han gör bra ifrån sig. Men det kanske beror på att jag aldrig varit något jättefan av Gene Wilder.
Och du har fel, Movies-Noir, den bästa Brooks är ju helt klart Blazing Saddles ;)
Sofia: Ehem, Mel Brooks bra skådespelare ? ;) I beg to differ. Gene Wilder tycker jag iofs är/var riktigt rolig och bra. Men vi har ju haft delade åsikter förr gällande humor (Rodney Dangerfield t.ex.).
SvaraRaderaBlazing Saddles minns jag är rolig långa stunder, men urartar också för mycket. Young Frankenstein tycker jag funkar bättre, även om jag inte sett den på länge.
Ja, det är helt uppenbart att vi aldrig ska försöka se en komedi tillsammans ;)
SvaraRaderaOch jag kanske är nostalgiavtrubbad, men jag har faktiskt aldrig stört mig särskilt mycket på någon avsaknad i skådespelartalang hos herr Brooks även om han naturligtvis inte är någon Alec Guinnes.
Sofia: Haha, man ska aldrig säga aldrig ;)
SvaraRaderaOm man säger så här, det är ju en viss nivå på Mel Brooks filmer och det är ju även där han spelar med. Så den typen av skådespeleri hanterar han väl ganska bra. Däremot vet jag inte om han skulle klara seriösare roller. Han är trots allt ganska intetsägande i mina ögon.
Så sant som det är sagt ;)
SvaraRaderaÅ andra sidan finns det säkert en hel del seriösa skådisar som inte skulle klara komiska roller. Alla kan ju inte vara bra på allt även om man förstås blir impad av de som är det.
Sofia: Absolut, det är en konst att kunna agera i olika situationer. Det är ju inte allt för många som klarar det. Eller rättare sagt, klarar det bra.
SvaraRaderaÄr inte så förtjust i Brooks humor men i The Producers samt Young Frankenstein har han fått till det bra. Kan bero på att Wilder innehar huvudrollen?
SvaraRaderafilmitch: Ja, så kan det vara. Wilder är som sagt lite av en favorit. Fast å andra sidan var jag inte alls förtjust i The Producers, konstigt...
SvaraRadera