
Titel: True Romance
Genre: Kriminalare/Romantik/Thriller
Land: USA
År: 1993
Regi: Tony Scott
I rollerna: Christian Slater, Patricia Arquette, Dennis Hopper, Gary Oldman, Christopher Walken, Brad Pitt, Michael Rapaport, Val Kilmer, James Gandolfini, Tom Sizemore, Chris Penn, Samuel L. Jackson
Handling: Clarence lever ensam, älskar kung fu-filmer och går alltid på bio på sin födelsedag. Denna födelsedag möter han den energiska Alabama som spiller popcorn över hela honom. Så småningom är paret på flykt från maffian vilket får brutala följder.
Omdöme: Av någon anledning har denna Tarantino-skrivna film aldrig riktigt fallit mig i smaken. Inte på samma sätt som många av filmerna där han själv stått för regin. Något som är väldigt tydligt är de typiska Tarantino-referenserna till gamla filmer och detaljer han ofta använder i sina egna filmer. Här finns även en mängd färgglada karaktärer som gör att man inte får en lugn stund. Det var därför intressant att se om min uppfattning skulle ändras vid en omtitt.
Att manuset är tätt och håller bra tycker jag man lugnt kan påstå. Istället känns det som Tony Scotts regi kunde varit bättre. Han är en duktig actionregissör, men i mitt tycke saknar han det som gör att man verkligen bryr sig om karaktärerna. Visst bjuds man på några sköna karaktärer och prestationer till det, inte minst Gary Oldman som verkligen är skön som hallick. Givetvis är Dennis Hopper och Christopher Walken stabila i de små roller de får. Men det är inte samma härliga känsla som när QT står för regin.
Inledningsvis är det dock ganska bra när Christian Slater som Clarence och Patricia Arquette som Alabama träffas och blir kära. Även när Clarence besöker hallicken Drexl (Oldman) får man till allt bra. Och när gänget samlas i Los Angeles och ska försöka göra knarkaffärer är det inte heller dåligt. Inte heller slutet kan man egentligen klaga på. Men allt står manuset för, regin kan man önska sig mer av. Filmen är dock omtyckt av många och det kan jag förstå, men den når inte upp till några direkta jättenivåer i mina ögon, och det är synd för det här borde vara en film helt i min smak.
3 - Skådespelare
4 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt
Betyg:

IMDb: 7.9
Såg du originalet eller "Tarantino-cut"? Har endast sett "Tarantino-cut" i sin helhet, men har sett det mesta av originalfilmen också. Jag tycker att filmen är helt ok/sådär. En svag trea skulle jag ge den.
SvaraRaderaPatricia Arquette är ibland riktigt bra men här bl.a. är hon bland de jobbigaste som finns. Slutet var inge vidare i originalversionen men det var ännu sämre i "Tarantino-cut" versionen, haha.
Svart Noir: Jag såg och har bara sett original-versionen. Vet att det finns en "Tarantino-cut", men finns det även en "Director's-cut" eller är det "Tarantino-cut" ?
RaderaHur som haver tycker jag det finns tillräckligt för att filmen är mer än godkänd i mina ögon. Jag stör mig inte så mycket på Patricia Arquette, brukar sällan göra det, men jag förstår om man gör det. Hon spelar en lite naiv tjej och jag har sett många andra göra den typen av roll klart mer enerverande ;)
Känner bara till Tarantino-cut. Skulle tro att de är samma sak. :)
RaderaJa godkänd är den, men det är knappt för min del. Ska inte uttala mig för mycket om den dock då det var länge sen jag såg den.
Svart Noir: Hmm, har nu läst lite på IMDb och det var en Unrated-version jag såg (en viss sak på slutet är annorlunda än i R-rated versionen).
RaderaDäremot läste jag om Tarantino-version och där är ju slutet helt annorlunda. Det hade nog inte funkat i denna film, men precis som QT själv lär ha sagt på kommentatorspåret så hade han gjort filmen i en annan ton och då hade hans originalslut funkat. Och jag håller med, det är lite därför filmen inte funkar fullt ut hos mig - tonen. Jag hade velat se filmen i QT:s regi, alla dar i veckan.
En film jag gillar skarpt, lite av en skröna. Fighten mellan Arquette och Gandolfini hör till mina favoritscener.
SvaraRaderafilmitch: Fighten du nämner känns väldigt mycket Tarantino. Och jag håller med om att den inte alls är tokig. Gandolfini får också lite mer tid att visa upp sig i.o.m. den scenen, vilket är välkommet.
Radera