Titel: Christine
Genre: Mysterium/Thriller/Skräck
Land: USA
År: 1983
Regi: John Carpenter
I rollerna: Keith Gordon, John Stockwell, Alexandra Paul, Robert Prosky, Harry Dean Stanton, Kelly Preston
Handling: Året är 1978 när highschool-nörden Arnie förälskar sig i en ljusröd 1958 Plymouth Fury som sett ljusare dagar. När han sätter igång med att restaurera bilen märker hans vänner och bekanta att det inte bara är bilen som förändras utan även Arnies personlighet...
Omdöme: Det är något visst med en John Carpenter-film, åtminstone från 70- och 80-talet. Han var väldigt duktig på att skapa en skön stämning i sina filmer och en stor del i det har hans egenkomponerade musik. När en regissör är duktig på att komponera musik till sin egen film kan man få till det riktigt bra. Så här på rak arm är det just Carpenter och tysken Tom Tykwer som nog varit de främsta på det.
På förhand lät grundstoryn om en mördarbil ganska överdrivet. För det är nämligen så att Christine är en bil vars ägare blir som besatt. Som tur är visar det sig faktiskt vara en helt ok liten film där Carpenter lyckats få ut så mycket man kan av en sån här (på förhand) korkad story. Ok, det är lite korkat nu också, men det känns ändå sällan helt ointressant.
Det tar upp emot en timme innan filmen lägger i en högre växel. För till en början är detta mer av en ungdomsfilm där de två vännerna Arnie (Keith Gordon) och Dennis (John Stockwell) båda blir intresserade av den nya tjejen i skolan. Hon spelas av Alexandra Paul, mest känd för att senare ha spelat i tv-serien "Baywatch", men det är bilen Christine som ändå har huvudrollen. Arnie blir som besatt när han fixat till sin 1958 års Plymouth.
Filmen bjuder faktiskt på några ganska fräcka scener efter den inledande timmen. Här känner man att Carpenter i grund och botten är en skräckfilmsregissör och på sina håll får det mig att tänka på hans Halloween (1978). Det är främst gatscenerna i det lugna bostadsområdet med den stämningsfulla musiken som för tankarna till den klassiska skräckfilmen.
Alexandra Paul påminner faktiskt en del om Jamie Lee Curtis och ju längre in i filmen man kommer, ju mer hade man önskat att filmen tagit bort Christine och gjort en renodlad skräckfilm utan en mördarbil. Det är trots allt "lite" övernaturligt så som filmen är nu. En sak som är lite kul är att manusförfattaren Bill Phillips inte trodde filmen skulle få en 15-års gräns och la därför till en massa fula ord, vilket fastställde 15-års gränsen man så gärna ville ha.
Lite kul att de två manliga huvudrollerna, Keith Gordon och John Stockwell, båda blev regissörer där Gordon faktiskt gjorde några intressanta filmer. Men skådespelarmässigt är de inga höjdare, det måste man säga. Istället är det veteranen Robert Prosky som imponerar i en biroll som den grinige garageägaren Darnell.
3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt
Betyg:
IMDb: 6.4
Mja, mjä, här var du väldigt generös måste jag säga. Visst, Carpenter fixar musiken, men inte så mycket annat tycker jag. Och så var det väl lite småkul att känna igen Alexandra Paul.
SvaraRaderaBoken är däremot en klar favorit-King, håller för hur många omläsningar som helst.
http://bilderord.wordpress.com/2011/05/13/christine-1983/
Sofia: Filmen kunde lika gärna fått en tvåa, det är sant. Men, och det är ett stort men, jag gillar just stämningen som Carpenter lyckas bygga upp med sin musik och då har jag svårt att inte gilla det mer än vad jag egentligen borde ;)
RaderaJag har nog inte sett den här. Däremot har jag ju precis som Sofia läst boken och det är en av de första King jag läste och då tyckte jag den var otroligt bra, tjock och bra. Snygg bild där förresten på den brinnande bilen.
SvaraRaderaJojjenito: Som Sofia lär du inte gilla filmen lika mycket om du ser den. Men om du gillar Carpenters stil och stämning tror jag den kan vara värd en titt. Den tillhör inte hans främsta filmer, det är en sak som är säker.
RaderaJa, just scenen med den brinnande bilen är faktiskt en favorit i filmen.
Min favoritbok av King filmen tyckte jag däremot var bedrövlig.
SvaraRaderafilmitch: Mmm, verkar som alla är överens om att boken är bra. Läste att filmen började produceras redan innan boken var utgiven då King var väldigt stor på den här tiden.
RaderaJag tycker som sagt filmen och storyn är så där, men Carpenters stämning höjer i mina ögon.