The Delta Force

Titel: The Delta Force / Styrka Delta Force
Genre: Action/Thriller
Land: USA/Israel
År: 1986
Regi: Menahem Golan
I rollerna: Chuck Norris, Lee Marvin, Robert Forster, Martin Balsam, George Kennedy, Bo Svenson, Robert Vaughn

Handling: Ett amerikanskt plan på väg från Europa mot USA kapas av två politiska extremister. De tvingar planet att landa i Beirut och håller kvar de manliga passagerarna som gisslan. Samtidigt sätter USA in specialstyrkan "Delta Force" för att bekämpa terroristerna.

Omdöme: En i mängden av korkade Chuck Norris-filmer, ja det är vad man tänker. Å andra sidan, är man upplagd för den här typen av film kan det bli ganska underhållande och roligt på sina håll. Överraskande nog börjar filmen helt annorlunda än man skulle kunna förvänta sig.



Filmens inledande trekvart, timme handlar oavbrutet om kapningen av planet som ska flyga från Aten till USA. Två terrorister är bland passagerarna och kapar planet så fort det är i luften. De kräver att man flyger mot Beirut, annars spränger man planet. De separerar även de judiska passagerarna från de övriga då de inte har mycket över för dem eller amerikaner.



Under tiden förbereder sig Delta Force-styrkan för avfärd mot mellanöstern. I styrkan finns Överste Nick Alexander (Lee Marvin i sin sista filmroll) och Major Scott McCoy (Chuck Norris), två härdade män och naturliga ledare för styrkan. Det är dock händelseförloppet ombord det kapade planet och kaparna som är intressantast att följa. Det är ombord planet det mesta av det bästa kommer utspela sig i denna två timmar långa film.



De två kaparna spelas mycket övertygande och med stor inlevelse. Otroligt nog märker jag inte att en av dem, ledaren Abdul, spelas av ingen mindre än Robert Forster (bl.a. Jackie Brown (1997). Och detta upptäcker jag efter trekvart, trots att hans namn stod med i förtexterna. Uppenbarligen övertygar han och får en att tro att det är en man från mellanöstern i rollen. Dessutom dyker även George Kennedy (som präst) och Bo Svenson (som pilot) upp i sköna roller.



Att det här är en film som med största sannolikhet inte skulle göras idag efter 9/11 står klart. Flygplanskapningen är överraskande realistisk och bra. Kaparna är hårda och metodiska. De svettas som bara den och det hela känns autentiskt, något som inte är så lätt att lyckas med, speciellt i den här typen av film.



Tyvärr tappar filmen avsevärt när man sen lägger över fokusen på Delta Force-styrkan. Allt förändras nu. Det som var spännande och ganska bra blir plötsligt oerhört B. Plötsligt spelas hjältemusik om och om igen, samma melodi. Denna melodi känns som den satts på loop och spelas säkert tjugo gånger under filmens andra hälft. Denna melodi användes för övrigt senare för ABC Sports, vilket säger det mesta. Annars är musiken helt ok så det är olyckligt att man spelar sönder just denna.



Vad som inleddes så fint med inlevelse och övertygelse övergår till precis det man hade fruktat från början. Nu var det åtminstone kul att man bjöds på något av värde med kapningen. Synd bara att man inte kunde fortsätta på det spåret. Möjligtvis hade det funkat om filmen inte varit på över två timmar (!), helt i onödan. Det blir rejält utdraget då en sån här film helst bara ska vara på runt 90 minuter.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt

Betyg:
IMDb: 5.3