Titel: Lone Star
Genre: Drama/Mysterium
Land: USA
År: 1996
Regi: John Sayles
I rollerna: Chris Cooper, Elizabeth Peña, Kris Kristofferson, Clifton James, Matthew McConaughey, Frances McDormand
Handling: Sheriffen i den lilla staden precis på gränsen till Mexiko får en dag ett lik på halsen. Kroppen hittas av två marinkårssoldater mitt ute i ödemarken och är till hälften begravd. Bredvid skelettet som verkar vara runt 50 år gammalt, finner man en ring och en Texas Ranger-stjärna. Det framstår ganska snart att det rör sig om ett mord. Sheriffen börjar nysta i den gamla mordgåtan och ju mer han nystar i fallet desto fler hemligheter kommer upp till ytan.
Omdöme: Det hela börjar klart intressant när ett skelett hittas efter vad som visar sig vara 40 år. Eftersom man även hittar en sheriffstjärna och en ring tyder det hela på att den döde är den f.d. sheriffen Charlie Wade (Kris Kristofferson) som styrde den lilla Texas-staden med järnhand under 50-talet. Den nuvarande sheriffen är Sam Deed (Chris Cooper) som börjar nysta i det hela eftersom hans far, Buddy (Matthew McConaughey) var en av Charlie Wades vice-sheriffer.
Vad som kunde ha blivit ett bra och tätt mysterium utvecklar sig istället till något helt annat. Mordmysteriet går sakta sakta framåt, men det får under stora delar av filmen kliva ut sidan då man väljer att ta med flera andra sidohistorier. Allt detta kommer upp till ytan p.g.a. den personliga utredningen Sam Deed utför. Här får man t.ex. följa några mexikaner och svarta vars historier löst hänger ihop med huvudhistorien.
Lite kul är att Matthew McConaughey och Frances McDormand endast är med i två respektive en scen i hela filmen. McConaughey borde man ha visat mer av medan McDormand kunde ha spelats av vem som helst egentligen, även om hon gör det bra. Chris Cooper och Kris Kristofferson är annars de som får mest att jobba med även om deras karaktärer är lite för enkelspåriga i mitt tycke.
Det är elegant gjort när man i en och samma tagning går från nutid till dåtid och vice versa. Detta görs genom att man bara åker lite med kameran och fortsätter på samma plats fast i en annan tid. Det är effektivt och funkar bra. Och själva handlingen är det inget fel på. Det är faktiskt ett bra manus där man har en hel del på gång. Problemet är bara att det blir alltför temposvagt och man tappar då intresset en del. Med tanke på storyn borde det här ha blivit mycket bättre än det nu blir.
4 - Skådespelare
4 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.6
Den här och Passion Fish är nog mina favorit-Sayles. Passion Fish är lite stabilare, mer fokuserad, men jag kan inte låta bli att tokgilla Chris och Kris.
SvaraRaderahttp://bilderord.wordpress.com/2011/05/11/lone-star-1996/
Sofia: Passion Fish har jag inte sett, men däremot Matewan och Eight Men Out. Ingen av Sayles filmer har direkt övertygat på mig. Denna är nog den bästa. Hade för mig att den var lite bättre än så här när jag såg den för en massa år sedan...
RaderaDen här filmen vill jag jättegärna se. Den måste upp högre på att se-listan.
SvaraRaderaHenke: Tror du skulle kunna uppskatta den mer än vad jag gör. Tycker personligen den vill lite för mycket (för många karaktärer inblandade), men istället blir den långdragen och lite tråkig i mina ögon.
RaderaMinns att jag blev lite förvånad när jag såg den för en herrans massa år sedan. Jag trodde det var en renodlad thriller men filmen snirklade iväg åt ett helt annat håll. Jag blev positivt överraskad och har sett nga Sayles filmer därefter, den här är en av de bättre.
SvaraRaderafilmitch: En av de bättre är det av de Sayles-filmer jag sett. Däremot känner jag nog tvärtom - trodde det skulle vara mer thriller och blev istället lite besviken då det inte var så mycket. Detta eftersom det inte går på djupet och blir ett starkt drama som den isf borde blivit.
Radera