
Titel: The Ipcress File / Fallet Ipcress
Genre: Kriminalare/Mysterium/Thriller
Land: Storbritannien
År: 1965
Regi: Sidney J. Furie
I rollerna: Michael Caine, Nigel Green, Guy Doleman, Sue Lloyd
Handling: Den f.d. sergeanten Harry Palmer arbetar inom den brittiska underrättelsetjänsten. Han undersöker försvinnandet av några forskare och deras topphemliga dokument. Under utredningens gång dyker det upp ett band med ordet 'Ipcress' på som kommer visa sig vara betydande för att kunna lösa fallet.
Omdöme: Med tanke på framgången med de två första Bond-filmerna, var det inte så konstigt att man försökte komma med något liknande. Amerikanerna försökte, men det var nog ändå britterna själva som lyckades bäst med Harry Palmer. Helt rätt person fick rollen också då Michael Caine har allt som krävs för karaktären Harry Palmer.

Likheterna med Bond märks bara man tittar på teamet som ligger bakom filmen. Som producent har man Harry Saltzman, som ju var med och producerade Bond-filmerna med Albert Broccoli. Musiken står mästerkompositören John Barry för, produktionsdesignen Ken Adam medan klippningen sköts av Peter R. Hunt. Samtliga jobbade på flera Bond-filmer med framgång. Filmen kom att vinna tre BAFTA, brittiska motsvarigheten till Oscar, för bästa film, produktionsdesign samt foto (duktige Otto Heller).

Harry Palmer är till skillnad från James Bond en väldigt mänsklig agent. Han bär glasögon, är inte direkt smart, är en väldigt duktig kock och jobbar från sitt skrivbord. Han är även ute på fältet, men lämnar sällan London. Det är här den stora skillnaden hittas i jämförelse med Bond och det är att det är mer nedtonat, mer realistiskt. Det hade iofs varit trevligt om Harry Palmer åkt runt lite i Europa. Det gjordes dock fler filmer om Harry Palmer och där ger han sig ut runt Europa.

En av de viktigaste ingredienserna är utan tvekan John Barrys musik. För det mesta används samma slinga som snabbt sätter sig. Och det är svårt att inte tänka på Bond när man hör denna stämningsfulla musik som gör så mycket för den här typen av film. En annan positiv sak man lyckats bra med är fotot som bjuder på fina vinklar. Man märker att man hela tiden haft en tanke bakom allt, även om det gråa brittiska vädret inte direkt hjälper.

Det är inte lika exotiskt som t.ex. Bond utan man bjuds snarare på något i stil med Tinker Tailor Soldier Spy (2011), fast gjort på klassiskt vis, alltså bättre. Michael Caine är också perfekt som Harry Palmer och har skön, torr brittisk humor filmen igenom. Filmen har ingen direkt action, men spänningen finns hela tiden där och jag måste säga att filmen blev lite bättre än första gången jag såg den.
4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
20 - Totalt
Betyg:

IMDb: 7.3
Kan ha varit den första "barnförbjudna" film jag fick se av mina föräldrar. Sågs på tv nere i gillestugan. Oliiidligt spännande. Har inte sett den send ess.
SvaraRaderaHenke: Oj, det låter som ett bra minne :) Den är faktiskt klart spännande. Trots att jag hade sett den tidigare visste jag inte vart det skulle leda, vilket alltid är kul.
RaderaFyran är inte jättestark, men filmen är klart lyckad, speciellt som Bond-konkurrent.