tisdag 6 november 2012

Tisdags Dok: Into the Abyss



Titel: Into the Abyss
Genre: Dokumentär
Land: USA/Storbritannien/Tyskland
År: 2011
Regi: Werner Herzog

Handling: Dokumentär om Michael Perry och Jason Burkett, två unga män dömda till dödsstraff respektive livstids fängelse för ett fruktansvärt trippelmord.

Omdöme: Utan att veta så mycket om denna dokumentär av Werner Herzog, var jag beredd på att få följa en eller ett par dödsdömda fångar på vägen till döden. Men det visar sig inte riktigt vara så. Herzog gjorde bl.a. den hyllade och mycket sevärda dokumentären Grizzly Man (2005), men har även en gedigen långfilmsresumé. Därför kände man på förhand att detta kunde bli hur bra som helst.



Sättet dokumentären är uppbyggd på, hur man intervjuar familj och vänner till både offren och gärningsmännen, fick mig att tänka på den utmärkta Paradise Lost-trilogin. Precis som i de dokumentärerna gräver man lite djupare och synar staden där de bodde och där det hela skedde. På så vis får man en bättre inblick i helheten och inte bara om gärningsmännen och dådet i sig. Man går även in på dödsstraffet och om det är rätt att avrätta en mördare.



Man får stundtals till det bra och det är på sätt och vis bra att man ger en bred syn på det hela istället för att bara fokusera på en sak. Men under vissa partier känns det också som att det skenar iväg lite väl mycket och kommer in på saker som inte känns lika viktiga för fallet. Man har dock inte försökt lägga sig i utredningen eller liknande, utan istället bearbeta det inträffade och försöka förstå varför det hände.



De starkaste sekvenserna i dokumentären är förmodligen när man visar autentiska bilder och filmklipp från dådet. Polisens film av mordplatserna kan man inte rekonstruera och få med samma otäcka känsla som när det är de autentiska klippen som man ser här. Dessa klipp och bilder får man främst ta del av under dokumentärens inledning. Därefter tappar man alltså lite fokus ett par gånger vilket gör att det inte blir en lika stark upplevelse som ett sånt här ämne borde ha blivit. Det är fortfarande en sevärd dokumentär, även om den lite överraskande inte lämnar några djupare spår efter sig.



Betyg:
IMDb: 7.3

10 kommentarer:

  1. Herzog hör till mina favoritregissörer aldrig ointressant och milt provocerande. Han verkar ha satsat helhjärtat på dokumentärer på senare år och har två till på gång.
    Filmen var precis som du säger ofokuserad men inte ointressant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. filmitch: Exakt, han har helt klart känsla för dokumentärer och jag gillar hans röst och lite udda frågor mitt i allt. Dock funkade det mycket bättre i Grizzly Man än det gör här. Å andra sidan var materialet mer fascinerande där än det är här.

      Radera
  2. Håller med dig i stort. Vill även lägga till att hans accent blir en aning störande efter ett tag, men det kan ju inte han hjälpa. Tycker också att alla intervjuoffers vidskeplighet/religiositet blir en aning tröttande efter en stund. Alla hade verkligen något "sensationellt" att berätta, vare sig det gällde regnbåge i luften eller något annat. Det blev lite löjligt efter en stund.

    ...Men herregud vad effektivt det var att visa rörliga bilder av ett tomt hem där det för ett tag sedan begåtts något fruktansvärt. Konstigt, med tanke på att det inte var särskilt mycket visuellt utan "bara" ett hus där vardagen stannat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dan: Haha, just Herzogs röst/accent stör jag mig inte direkt på. Men jag förstår vad du menar - den sticker ut ;)

      Håller med dig om all religion och liknande som jag också stör mig på när det går till överdrift. Det var en av sakerna jag tyckte man kunde ha klippt bort en hel del av och istället tagit med annat viktigt.

      Ja, visst är det det? Fick mig faktiskt att tänka lite på Manhunter (1986) där man använder sig just av den filmtekniken när man är i ett hus där ett fruktansvärt mord begåtts. Just vetskapen att något sådant hänt är oftast starkare än om man i överdrift ska visa det visuellt...

      Radera
    2. Ahaaa... Kanske borde ta och se Manhunter trots allt. Blev extra intresserad nu i alla fall!

      Radera
    3. Dan: Är en sån film jag ofta känner för att se om. Kanske inte så konstigt att det är lite av en favoritfilm. Lever mycket på stämningen och mystiken.

      Radera
  3. Jag gillar Herzogs röst o accent, däremot kan han i bland bli lite pretto.

    SvaraRadera
    Svar
    1. filmitch: Haha, precis. Men det är också lite det som gör det lite udda och annorlunda. Man vet inte riktigt om han är allvarlig eller har glimten i ögat när han säger vissa saker...

      Radera
  4. Herzog är en mycket fascinerande och intressant man. Jag såg Into the Abyss igår och kanske skriver ett inlägg om den jag med...
    Jag tyckte att första halvan var intressant och bra, men sen tappade den lite fokus ibland. Det är inte meningen att den ska fokusera på brottet, utan på livet i sig och hur värdefullt och ömtåligt det är, vilket jag tror är anledningen till att Herzog ställer vissa "konstiga" frågor.

    Blev definitivt sugen på Paradise Lost-trilogin. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. svartnoir: Du har rätt i att Herzog är intressant och att han mer var intresserad av livet och inte själva brottet. Som du säger var den bättre första halvan och blev lite för ofokuserad efter ett tag.

      Paradise Lost ska du definitivt se. När du sett den första vill du se mer.

      Radera