Titel: El cuerpo / The Body
Genre: Thriller
Land: Spanien
År: 2012
Regi: Oriol Paulo
I rollerna: Hugo Silva, José Coronado, Belén Rueda, Aura Garrido
Handling: Polisutredaren Jaime får ett mystiskt fall på sitt bord när en kvinnas kropp spårlöst försvinner från bårhuset. Tillsammans med kvinnans nyblivna änkling inleds en invecklad utredning och historia.
Omdöme: Spanska thrillers har ett par gånger både överraskat och imponerat. Men så finns det givetvis även en hel del minst sagt mediokra bidrag, som t.ex. Los ojos de Julia (2010). Just den filmen har ett samband med denna då det är samma man som skrivit manus. I det här fallet har han även gjort regidebut. Slutresultatet är bättre än tidigare nämnda film, men...
Det är inte så att man förväntar sig en toppthriller och ganska tidigt känner man att filmen inte har så värst mycket att bjuda på. Man känner sånt ganska tidigt med den här typen av film. Och när det sen rullar på utan att varken överraska eller skapa så värst bra spänning så undrar man vart det hela egentligen ska leda.
Men så kommer man till filmens slut och då vänder allt. Det är alltså en film som fullständigt lever på sitt slut, vilket förvisso är trevligt då man åtminstone slutar med flaggan i topp, men det är frustrerande när man fått vänta så pass länge innan man känner att det faktiskt ger något.
Filmen är inte dålig eller korkad innan dess, så det går helt klart att titta på. Däremot känner man sig lite lurad när man suttit på allt till slutet. Man vill gärna ha en skön eller trevlig filmupplevelse rakt igenom och inte bara sista fem-tio minuterna. Men man får ta det för vad det är och då blir man åtminstone nöjd med slutet, vilket alltid är något. Slutet är en fyra, resten av filmen bara en tvåa.
3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt
Betyg:
IMDb: 6.7
Läs om mina upplevelser under visningarna på Stockholm Filmfestival
Om visningen: Ännu en slutsåld visning vilket gör att man är på plats i god tid. Går med några vänner och kommer in tidigt och får bra platser. Händer egentligen inte så mycket av intresse på denna visning, men två småsaker trots allt.
Två killar som sitter bakom oss börjar prata om film och festivalen. Den ena av dem börjar dock prata om en film som inte visas på festivalen, men som kommer senare, Argo - en film jag vill se och inte vill veta något om innan jag gör det. Killen har uppenbarligen precis sett den, förmodligen förhandsvisning, och börjar prata om den med sin kompis. Eftersom jag inte vill veta börjar jag istället prata med min kompis om film och hur oförskämt det är när folk pratar om filmer och avslöjar saker. Kommer bl.a. in på Ruby Sparks-människorna från en tidigare visning.
Det andra som händer är att när filmen ska ta och börja kommer det in två personer, ett par, som letar plats i den relativt lilla salongen. Eftersom föreställningen är slutsåld är det svårt att hitta två platser bredvid varandra. De hittar till slut en plats längst fram. Killen sätter sig på platsen medan tjejen sätter sig på golvet framför honom. Precis då sätter de igång filmen och en volontär kommer ner till dem och säger åt tjejen att ingen får sitta på golvet och hänvisar istället till en plats längre bak i salongen. Volontären och tjejen tar sig efter ett tag upp till platsen och man kan då koncentrera sig på filmen som precis börjat.
Ah, jobbigt med filmer som bara lever på slutet! Då känns det oftast som att någon har kommit på ett bra slut för att sedan skriva filmen efter det.
SvaraRaderaSatte sig på golvet? Haha, vilket märkligt folk som går på samma filmer som dig... ;)
svartnoir: Finns ju många bra filmer som blir ännu bättre av ett bra slut. Men här kändes det verkligen som man väntade in i det sista med allt krut. Eftersom resten av filmen inte var dålig så gick det an, men det känns alltid lite frustrerande.
RaderaJapp, kan det ha att göra med filmerna jag väljer att se tro? Nej, tror främst det är så att jag helt enkelt inte har något bättre för mig innan filmen börjar ;) Fast i vissa fall går det inte att undvika, även om man försöker...
Argo var ju i och för sig Surprise-filmen i år. Visades i fredags kväll. Jag var där med killarna från Har du inte sett den?
SvaraRaderaHenke: Umm, det förklarar då en hel del ;) Typiskt att de väljer en bra surprise-film då. Men men, den har premiär snart så det är ok.
RaderaNu hörde jag inte killen avslöja något, mer än att han tyckte den var väldigt bra...
Min revy ligger uppe på bloggen sedan imorse. Välkommen dit om du vill.
RaderaHenke: Jo, jag såg det. Men inget jag vill läsa, inte nu ;) Jag ser fram emot att se den och sedan läsa vad du tyckte lite senare. Tyvärr kommer jag inte kunna se den förrän om två veckor...
RaderaEfter att ha läst ett flertal av dina festivalupplevelser kan jag kallt konstatera att trots att jag gärna vill se många av filmerna skulle jag om jag var Stockholmsbo trots allt passa i väntan på dvd. Trångt, varmt, pladder, kö.... Alla de indigrienser som gör att jag ogillar bio.
SvaraRaderafilmitch: Tyvärr känner jag likadant, speciellt ju äldre jag blir. Tidigare år var det mer volontärerna eller något med själva filmvisningen som gick snett. Nu är det i princip alltid besökarna.
RaderaEn av anledningarna tror jag kan vara att man valt att ha "prova på biljetter" vilket betyder att vem som helst kan gå på festivalen, utan att ha kort. Kostar lite mer, men då får man se filmen tidigare än alla andra. Finns en del "vanliga" biobesökare som då dyker upp på de större filmerna och beter sig som om de vore hemma.