söndag 2 december 2012

Atmen



Titel: Atmen / Breathing
Genre: Drama
Land: Österrike
År: 2011
Regi: Karl Markovics
I rollerna: Thomas Schubert, Karin Lischka, Georg Friedrich, Gerhard Liebmann

Handling: En 19-årig sitter på ungdomsanstalt, men får i princip dagligen permission för att jobba. Under tiden försöker han bygga upp ett nytt liv och hitta sin identitet men har svårt att hantera sin skuld.

Omdöme: Huvudrollsinnehavaren i Oscarsvinnaren Die Fälscher (2007), Karl Markovics, har här gjort sin regi- och manusdebut. Filmen blev Österrikes Oscarsbidrag för 2012, men blev aldrig nominerad till en Oscar. Med det sagt så är det här en fin debut som etablerade regissörer hade varit klart nöjda med.



I huvudrollen som den 19-årige Roman Kogler syns filmdebuterande Thomas Schubert. Man kan säga att han är lite samma typ som en yngre Jeremy Renner, och har en liknande blick och skådespeleri. Hans karaktär är en ganska tystlåten ensamvarg som har svårt att anpassa sig för livet utanför murarna. Han har suttit på ungdomsanstalt sedan 14-års ålder och får nu permission då han hittat ett jobb.



Hans jobb är inte vilket jobb som helst. Han har själv valt det och varför han egentligen väljer att jobba med att hämta och transportera lik är det ingen som vet. Det är en ganska så morbid bild som målas upp när man följer med honom en dag på jobbet. Precis som på anstalten får han svårt att bli accepterad på sin nya arbetsplats. Trots detta kämpar han på och någonstans på vägen vänder kanske lyckan för honom.



Det är en film som skulle kunna vara nattsvart, utan hopp och med en massa misär. Men det är det inte, och det känns faktiskt skönt. På något sätt lyckas man hålla en riktigt bra balans där ljusglimtarna i hans liv plötsligt dyker upp när han minst anar det. En av favoritsekvenserna är t.ex. när han åker tåg "hem" till anstalten efter en dag på jobbet. Han träffar då på en tjej och de har en fin stund tillsammans. Ett slumpartat möte som känns väldigt genuint och som kan hända vem som helst i ett sånt tillfälle.



Filmen är aldrig direkt stark rent känslomässigt. Det är nog inte heller meningen. Istället är det en lugn och metodisk film som levererar en inblick i en ung killes liv som håller på att förändras. Han har ingen riktig identitet, han har ingen familj, men han har en potentiell framtid som han inte gett upp hoppet om. Det är det filmen vill visa och det gör den på ett bra sätt.



4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
IMDb: 6.9

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar