måndag 3 december 2012

The Naked Gun (Revisited)



Titel: The Naked Gun / Den nakna pistolen
Genre: Komedi/Action/Kriminalare
Land: USA
År: 1988
Regi: David Zucker
I rollerna: Leslie Nielsen, George Kennedy, Priscilla Presley, Ricardo Montalban

Handling: Leslie Nielsen spelar den rappkäftade men inte alltför klipske polisen Frank Drebin som snubblar över en plan att mörda brittiska drottning Elizabeth II.

Omdöme: Skaparna av klassiska komedin Airplane! (1980) tog sig här an polisyrket, baserat på en tv-serie från början av 80-talet. Med sig från nämnda film tog man Leslie Nielsen i huvudrollen som Frank Drebin (han spelade även i TV-serien) och George Kennedy, två veteraner som fick en "ny vår" i och med succén med denna film.



Eftersom man såg filmen många gånger när det begav sig kan man det mesta ut och in. Filmen är uppdelad i korta sekvenser som funkar som fristående episoder, men länkas även ihop genom en story som finns där i bakgrunden. Lite som Borat (2006) senare gjorde, kan man säga. När varje ny episod påbörjas småskrattar man lite då man vet vad som väntar, i vissa fall mer än andra så klart.



Något som slår mig nu när jag ser filmen är hur mycket den lånat från film-noir och andra filmer. Just film-noir elementet märks tydligt i dialogen där man får veta vad Frank Drebin tänker genom berättarröst och kvick dialog. Det är framförallt i scenerna mellan Drebin och hans kärleksintresse Jane (Priscilla Presley) som den rappa dialogen är som bäst.



Man har även en sliskig huvudskurk i Ricardo Montalban som spelar den rike Vincent Ludwig. Han får en stor summa pengar mot att han genom en smart lösning ska lönnmörda den brittiska drottningen Elizabeth II som kommer på besök till Los Angeles. Filmen lever mycket på billiga skämt och vissa håller inte längre medan andra faktiskt aldrig blir gamla.



Frank Drebin är en skön typ som likt Jacques Clouseau och Mr. Bean lyckas trots att han egentligen är misslyckad. På något sätt blir hans korkade idéer och lösningar i princip genidrag, för det mesta. Istället är det hans medarbetare (som t.ex. hans kollega och vän Nordberg, spelad av O.J. Simpson) och andra "oskyldiga" som får bita i det sura äpplet. Filmen har nog tappat ett snäpp, men funkar fortfarande som billig underhållning, och det är aldrig helt fel. Kan ses om lite då och då.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.6

10 kommentarer:

  1. Still going strong ser jag! :)
    Var över till Filmsnack och lyssnade på tystnaden. Länge sen jag var där, nu är den riktigt avsomnad.
    Kul att du hänger i. Keep up the good work!

    Christer/Manetheren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mneth: Ah, det var inte igår! Ja, det blev tyvärr väldigt tyst där borta. Men du är alltid välkommen här inne hos mig ;)

      Radera
  2. Kanske den bästa parodifilmen tycker jag, gillar båda uppföljarna också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Voldo: Ja, egentligen är det lite svagt att bara ge den en trea. Den håller helt klart att se då och då.

      Radera
  3. En underbar film om man gillar när den ironiska humorn övergår i småfjanterier, och det gör jag i det här fallet. Tycker därmed att den även fungerar som en slags förlaga till Hot Shots-filmerna.

    Vad intressant, föresten, att du nämnde att film noir-element går att hitta i filmen. Tänker närmast på scenen då han ska rannsaka sig själv som mynnar ut i att han går vilse och säger: "...and where the hell was I?". Kul ögonblick.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dan: Ja, det är definitivt lite crazy-humor, men det funkar. Det blir för överdrivet på sina håll, men det funkar.

      Faktiskt, det är flera tillfällen där jag sitter och ler åt dialogen/berättarrösten som skriker noir :)

      Radera
  4. Det här är en film jag sett så många gånger att jag skulle kunna ha den på i bakgrunden som "sällskap" under en middag. Med mig själv dock. Inte med barnen eller middagsgäster, det vore inte trevligt även om ungarna antagligen inte skulle ha nåt emot det ;)

    Riktig kul film tycker jag och den håller även efter sjuttifjärde tittningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fiffi: Lite så är det faktiskt, att man gärna bara har den i bakgrunden. För man behöver inte längre "följa med" i handlingen. Man kan hoppa in lite var som helst och ändå skratta gott.

      Det enda är väl att crazy humorn kan bli lite för mycket på sina håll och gå till överdrift. Det är det som sänker betyget ett snäpp.

      Radera
  5. Svar
    1. Vem som översatte filmen när den gick upp på bio har jag tyvärr inget svar på. Om du menar vem som översatte själva filmtiteln så känns det som en rak och vettig översättning för en gångs skull :)

      Radera