Trouble with the Curve

Titel: Trouble with the Curve
Genre: Drama/Sport
Land: USA
År: 2012
Regi: Robert Lorenz
I rollerna: Clint Eastwood, Amy Adams, Justin Timberlake, John Goodman

Handling: En åldrande talangscout inom baseball tar med sin dotter på en sista scoutingresa. Det blir även en resa som ger dottern chansen att försöka komma nära sin far, vilket inte är så lätt då båda är extremt envisa.

Omdöme: När Clint Eastwood gjorde Gran Torino (2008) sa han att det var hans sista filmroll. Men man ska aldrig säga aldrig och han blev övertalad att göra denna film med sin i vanliga fall producent och assisterande regissör, Robert Lorenz. Kanske gjorde han det som en tjänst också när nu Lorenz gjorde regidebut.



Eastwood spelar talangscouten Gus som av många anses bäst i branschen. Men han börjar bli till åren och hans lag Atlanta Braves är inte helt hundra på att han kan göra sitt jobb när han skickas att scouta en stor talang. Man skickar även en slags spion för att hålla koll på läget. Men Gus får även med sig annat oväntat sällskap på resan - dottern Mickey (Amy Adams). Mickey är en duktig advokat, men har ett stort baseballintresse p.g.a. sin far.



Det är lite samma typ av karaktär som Eastwood spelar här som i Gran Torino, minus rasistsynen då. Han är vresig, envis och gammal. Han funkar, det gör han, men det är ingen strålande prestation eller karaktär för den delen. Han får dock de bästa replikerna i filmen som bjuder på en del skratt när han på typiskt manér vräker ur sig den ena opassande kommentaren efter den andra.



Lite kul är att det under stora delar av filmen känns som det inte finns några sympatiska karaktärer. Den enda är nog Pete (John Goodman), vän till Gus, som bryr sig om sin vän. Men varken Gus, Mickey eller några av de andra får en att direkt känna för karaktärerna. Det är väl inte förrän Gus berättar en sak för sin dotter från hennes barndom som får det att kännas lite extra.



Filmens första halva fokuserar mer på Gus och hans ålderdomstecken. Under den andra delen, eller snarare mitten, skiftar fokus istället över till Mickey och en konkurrerande scout och f.d. spelare i form av Johnny (Justin Timberlake). Givetvis vet man vart det ska leda, och det gör det också. Detta blir ett utdraget parti i filmen som inte hör hemma här och endast sänker filmens tempo. Det hela tar sig dock under sista delen och för en gångs skull får man in lite hjärta i storyn.



Till stora delar känns det här som en ganska typisk Hollywood-historia. Man bjuds inte på särskilt många överraskningar och karaktärerna är stereotypa, något som känns ganska tröttsamt. Regin är på sina håll helt ok, men på det stora hela föga imponerande. Det känns som man siktat på att göra en storfilm, men materialet är för tillrättalagt och alldeles för ordinärt för att det ska bli något mer än en dussinfilm. En ny Moneyball (2011) är det definitivt inte.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
IMDb: 6.8