Titel: The Fisher King
Genre: Drama/Komedi/Fantasy
Land: USA
År: 1991
Regi: Terry Gilliam
I rollerna: Jeff Bridges, Robin Williams, Mercedes Ruehl, Amanda Plummer
Handling: När den självgode radioprataren Jack indirekt orsakar en tragedi går han ned sig fullkomligt. När han lär känna den suspekte uteliggaren Parry börjar han dock att finna en väg tillbaka.
Omdöme: Jack (Jeff Bridges) och Parry (Robin Williams) lever i vitt skilda världar. Jack är en framgångsrik radiopratare, han är självisk och självgod. Parry å andra sidan är en vänlig uteliggare som förlorat allt i sitt liv. En dag träffas de när Jack tar till flaskan efter att ha insett att hans hårda ord till en av sina trogna lyssnare lett till en fruktansvärd tragedi.
Det här är en annorlunda och minst sagt dubbelsidig film som ger mig blandade känslor. Här finns en hel del rörande och känslomässiga scener. Men här finns även partier som ger en huvudbry, som liksom inte passar in. Det tar ett tag att vänja sig vid det och personligen gör jag det aldrig riktigt. Samtidigt tror jag att det beror på hur öppen man är för att köpa fantasydelarna, något jag har lite svårt för.
När filmen utspelar sig i normalt tillstånd, i verkligheten, så finns det mycket att gilla. Gillar t.ex. några scener mellan Robin Williams och Amanda Plummer som är romantiska och fina. Även relationen mellan Jeff Bridges och Mercedes Ruehl, som spelar hans flickvän, funkar bra. Mycket beror på fint skådespeleri av samtliga inblandade och roller som är allt annat än ytliga. Tyvärr får man ta del av Parrys inre demoner som iofs ger filmen något lite annorlunda, men det är definitivt negativt.
Det är synd att filmen inte kan vara "normal" rakt igenom och låta en bygga upp en känsla för historien och de inblandade. Men särskilt förvånande är det inte när Terry Gilliam står för regin. Brazil (1985) har lite samma problem, fast är ändå bättre, medan Twelve Monkeys (1995) lyckas ännu lite bättre med att hålla sig på mattan. Gillar man stilen och fantasyinslagen kan jag förstå om man faller mer för filmen. För egen del förstör det tyvärr allt för mycket.
4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 7.5
Åh, jag älskar fantasydelarna och älskar därmed hela filmen! Gilliams bästa för min del och filmen som gjorde att jag upptäckte Jeff Bridges. Hela inledningen i radiostudion är fantastisk.
SvaraRaderaP.S. Det har förekommit ovanligt mycket spam även på wp den sista veckan.
Sofia: Jag förstod att du nog gillade den här filmen när du nämnda den på din lista över det årets favortifilmer. Gjorde även att jag kände att jag behövde se den.
RaderaFantasydelarna blir lite "hysteriska", lite för mycket känner jag. Annars håller jag med om att inledningen är bra och likaså flera andra scener. Både Bridges och Williams är mycket bra.
Hmm, intressant att höra angående spam även på annat håll. Får hoppas på att det ordnar sig snart.
Nja, jag har inte haft nåt problem med spam på WP. Visst, det kommer in lite spam men allt fångas av filtret. Hos Blogger har spamet slunkit igenom.
SvaraRaderaJag gillar The Fisher King jättemycket. Tycker "fantasydelarna" funkar perfekt, men jag ser dem inte som fantasydelar egentligen, mer som gestaltningar av Williams rollfigurs inre demoner.
Jojjenito: Japp, inre demoner är ett bättre ord än fantasy i det här fallet, håller med. Men gillar de inte och för egen del sänker de filmen som annars hade varit bättre, i mina ögon.
RaderaSpam brukar fastna i filtret på Blogger, men av någon anledning gjorde de inte det de senaste dagarna och så var det extremt mycket på en gång. Verkar ha stabiliserats nu...
Känner att jag borde se om filmen innan jag uttalar mig om den. Brukar ofta gilla Gilliam men han kan ibland bli lite tramsig.
SvaraRaderafilmitch: Han kan bli väldigt ojämn i mina ögon. Många toppar och dalar i en och samma film, tyvärr. Men i Brazil och framförallt Twelve Monkeys får han till det bäst.
RaderaDär nämnde du mina två favoriter av regissören :)
SvaraRaderafilmitch: Ja, samma här ;)
Radera