torsdag 14 mars 2013

Modern Romance



Titel: Modern Romance
Genre: Komedi/Drama/Romantik
Land: USA
År: 1981
Regi: Albert Brooks
I rollerna: Albert Brooks, Kathryn Harrold, James L. Brooks, George Kennedy

Handling: Den neurotiske filmklipparen Robert Cole är fixerad vid sin flickvän Mary Harvard men förmår inte upprätthålla en normal relation med henne.

Omdöme: Det här var mig en intressant liten film. Det är alltid extra trevligt att hitta en pärla som man inte känner till på förhand och egentligen inte vet vad man ska förvänta sig av. Vill man ha en avslappnad romantisk komedi från den här tidsperioden (känns snarare som sent 70-tal än 80-tal) så är den här utan tvekan värd att leta upp. Lite som en lyckad Woody Allen kan man säga att det är, fast med en mer nedtonad huvudkaraktär än när Woody Allen är i farten.



Det hela inleds med att Robert Cole (Albert Brooks) bestämt sig för att göra slut med flickvännen Mary Harvard (Kathryn Harrold). Det är uppenbarligen inte första gången det händer då hon inte riktigt tar hans uppbrott på fullaste allvar. Men han är fast besluten och känner att det är dags att gå vidare och sätter ner foten. Robert mår inte särskilt bra efter uppbrottet och behöver vara ensam ett tag. Han tar några lyckopiller och försöker tänka på annat och börjar med löpning. Något drar honom dock tillbaka till Mary...



Eftersom Robert jobbar som filmklippare och är mitt uppe i slutetappen med en film kan han inte vara borta från sitt arbete alltför lång tid. Lite kul här är att filmens regissör (filmen som Robert jobbar på) spelas av James L. Brooks, som senare kom att regissera Albert Brooks i den Oscarsnominerade Broadcast News (1987). Och i rollen som filmens stjärna (filmen som Robert håller på att klippa) ses ingen mindre än favoriten George Kennedy, som spelar sig själv. Mycket kul och lyckat grepp måste sägas.



Det är en film som har två sidor. Å ena sidan är det förhållandet mellan Robert och Mary, å andra sidan är det Roberts kamp för att bryta sig loss från Mary. Problemet är bara att han innerst inne älskar henne och har därför väldigt svårt att släppa taget. Det blir till en rolig maktkamp som Albert Brooks sköter utmärkt. Just hur han pratar med sig själv och intalar sig själv att han kommer må bättre blir ett återkommande tema. Filmen har även några lite oväntade vändningar och man vet aldrig riktigt om den blir mer allvarlig rätt som det är eller om det bara är en annan slags humor som uppenbarar sig. Nej, det här var en trevlig liten pärla som man blir glad av. Åtminstone en svag fyra, om inte mer.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 6.7

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar