Nikita

Titel: Nikita
Genre: Action/Drama/Thriller
Land: Frankrike/Italien
År: 1990
Regi: Luc Besson
I rollerna: Anne Parillaud, Tchéky Karyo, Jean Reno, Jeanne Moreau

Handling: Den unga tjejen Nikita ingår i ett gäng närmast djuriskt brutala brottslingar tills hon rekryteras av en fransk underrättelseofficer som bestämt sig för att göra henne till yrkesmördare.

Omdöme: Det här är ett typexempel på hur en sån här film ska genomföras. Man har en bra idé att jobba med där en dömd brottsling, Nikita (Anne Parillaud), i princip bara har ett val - att tränas till yrkesmördare. Hon borde egentligen avrättas eller sitta inspärrad resten av sitt liv, så alternativet är inte så illa när hon väl smälter situationen. Efter tre års träning är hon äntligen klar för sitt första uppdrag...



Att med en gång introducera Nikita som en farlig och okontrollerbar tonåring gör att man genast förstår att man har en hård tjej att göra med. Hon är inte heller speciellt sympatisk så man har inga direkta sympatier för hennes situation. Sympatierna får hon jobba på och de kommer längre in i filmen. Hennes huvudlärare är Bob (Tchéky Karyo) som är underrättelseofficern som leder det hemliga programmet Nikita är satt i. Han blir även hennes huvudkontakt längre fram.



När det första uppdraget kommer har man kommit trekvart in i filmen. Det är i mitt tycke lite för lång tid då man nog hade kunnat trimma ner det till runt en halvtimme. Men efter den lite långdragna inledningen finns inte mycket att klaga på. Uppdragen är av varierande art och bjuder både på mycket action som spänning. Man känner även hur Nikita växer in i rollen som yrkesmördare, men även i hennes privatliv.



Just att man visar Nikitas privatliv, med hennes relation till sin pojkvän i spetsen, gör att man känner mer för henne och hennes situation. Ju allvarligare hennes relation blir, ju svårare blir det att sköta jobbet då hon inte kan berätta sanningen för sin älskade. Det är något som gör att filmen blir mer än en standardiserad actionfilm. Det är egentligen mer fokus på själva relationen än henne som yrkesmördare. Men det gör även att bitarna med henne i aktion blir desto mer kraftfulla och effektiva.



Anne Parillaud gör ett mycket fint jobb som Nikita. Hon visar upp en både stark som bräcklig personlighet ganska perfekt faktiskt. Tchéky Karyo som Bob gör också vad han ska och de två har ett bra samspel. Den som dock stjäl showen i princip fullständigt är Jean Reno. Helt plötsligt dyker han upp som "städaren" Victor. Trots att han endast är med i tio minuter så är han en av de mest minnesvärda karaktärerna man kan se på film. Underbart inhopp och än en gång visar filmen att man har mer att bjuda på än en dussinfilm i mängden.



Förutom en bra story, bra karaktärer och prestationer så har filmen mer positivt att bjuda på. Musiken av Eric Serra är inte lika bra som den var i Luc Bessons förra film Le grand bleu (1988). Dock är den på sina håll mycket bra och stämningshöjande, speciellt under några av uppdragen. I vissa lägen är den lättsammare än man skulle tänka sig, speciellt under uppbyggnadsdelen innan det första uppdraget. Men det ger även filmen en lite speciell känsla som gör att man sänker garden innan det plötsligt smäller till.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
20 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5 alt. 8.0
IMDb: 7.4