måndag 22 april 2013

Jack Reacher



Titel: Jack Reacher
Genre: Action/Kriminalare/Thriller
Land: USA
År: 2012
Regi: Christopher McQuarrie
I rollerna: Tom Cruise, Rosamund Pike, Richard Jenkins, Werner Herzog, Robert Duvall

Handling: När en ensam skytt tar livet av fem personer med sex skott pekar alla bevis på den person som polisen anhållit. I förhören har den misstänkte enbart en sak att säga: "Hämta Jack Reacher".

Omdöme: Att Christopher McQuarrie slog igenom med dunder och brak med sitt Oscarsbelönade manus till The Usual Suspects (1995) är en underdrift. Man kan inte direkt säga att han lyckats följa upp den succén, varken som manusförfattare eller regissör. Detta kom att bli hans andra film som regissör, som följer den inte så lyckade regidebuten The Way of the Gun (2000).



Filmen bygger på en bok vid namn "One Shot" och det är svårt att veta vad filmens ton ska vara utan att ha läst den. Men att huvudpersonen Jack Reacher inte alls liknar Tom Cruise, åtminstone till längd och utseende, är fakta. Huvudpersonen ska vara runt 1.95 lång, medan Cruise endast är 1.70, vilket är en viss skillnad. Men det är egentligen inte alls viktigt om man inte läst boken eller vet något om karaktären på förhand. Dock är det intressant att man valt något helt annat för filmen.



Utan att veta vad det ska vara för typ av film så inleds det hela väldigt positivt. En prickskytt skjuter iskallt fem personer till döds och en man vid namn James Barr kan snabbt gripas. Alla bevis pekar mot honom. Istället för att be om en advokat eller bekänna vad han gjort, ber han om Jack Reacher. Ingen vet var han befinner sig, men att han är en f.d. soldat står klart, en mycket duktig sådan som arbetade som utredare inom militären.



Tillsammans med Helen Rodin (Rosamund Pike), James Barrs tilldelade försvarsadvokat, försöker Jack Reacher ta reda på hur det hela egentligen gick till och om det verkligen var den misstänkte som ligger bakom det fruktansvärda dådet. Ju mer de gräver i fallet, ju mer verkar något inte stämma. Det visar sig även att Jack Reacher har en nästan övernaturlig förmåga - i allt han gör. Vare sig det har att göra med utredningen, skytte, slagsmål, ja vad det än är så är han i det närmaste perfekt.



Jag vet inte. Vad som börjar klart lovande börjar gå utför allt mer under filmens andra halva. Filmen är på en bit över två timmar och det är egentligen inget problem. Visst hade man kunnat trimma ner den lite grann då man tar god tid på sig att bygga upp utredningen under första timmen eller så. Man kommer inte riktigt någonvart under denna första timme, men samtidigt är den förmodligen filmens bästa med tanke på att andra halvan bjuder både på korkade och overkliga saker som förstör filmen.



En sak som känns väldigt konstig är filmens humor. Vad är egentligen poängen med den? Eftersom filmen börjar så pass allvarligt och känns genomtänkt, varför väljer man att förstöra det som kunde varit med oförklarlig humor som inte funkar? Hade filmen varit så redan från början hade jag förstått det bättre, men inte nu. Man förstör en film som hade potential och som fick mig att hoppas på något bra. En annan sak som inte hjälper är att det inte finns något som direkt överraskar då det mesta är förutsägbart, inte minst längre in i filmen.



Tom Cruise har aldrig varit någon storfavorit, men jag har lärt mig att uppskatta honom genom åren. Det här är dock en osympatisk karaktär och det är frågan om det är hans fel eller bara delvis. Likaså känner man inget för den kvinnliga karaktären spelad av Rosamund Pike. Till en början känner jag att det är trevligt att se denna f.d. Bondbrud (även om hon inte var jättelyckad i Die Another Day (2002), en usel Bondfilm för övrigt) i en annan miljö. Men precis som filmen blir hon bara sämre och mer obetydlig för filmen ju längre tid det går.



Filmen är dålig för att den förstör något som kunde blivit bra. Produktionen är det egentligen inget fel på. Det är manuset som inte håller och om det beror på att boken är dålig och filmen följer i dess fotspår eller om man valt att göra något eget med materialet man hade, det vet jag inte. Men det är alltid frustrerande och irriterande när man ser potentialen inledningsvis bara för att det hela ska kastas bort. För att avsluta med något lite positivt så var Werner Herzog lite kul att se då man direkt känner igen honom med sin väldigt speciella röst/brytning.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 7.1

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar