Titel: Jacob's Ladder / Jacobs inferno
Genre: Drama/Mysterium/Rysare
Land: USA
År: 1990
Regi: Adrian Lyne
I rollerna: Tim Robbins, Elizabeth Peña, Danny Aiello, Matt Craven, Pruitt Taylor Vince, Jason Alexander, Ving Rhames
Handling: Vietnamveteranen Jacob Singers liv håller på att spåra ur. Plötsliga visioner av demoner som försöker döda honom och vidriga mardrömmar driver honom mot vansinnet...
Omdöme: Var ska man egentligen börja? Det här är en film jag sett några gånger tidigare och vet hur den slutar. Ändå dras jag fullständigt in i Jacob Singers mardrömsvärld. Orsaken är att det är så oerhört stämningsfullt och mystiskt med en riktigt bra historia som aldrig släpper greppet.
Jacob Singer (Tim Robbins) är en Vietnamveteran som lever ihop med Jezzie (Elizabeth Peña), en arbetskollega som är lite av hans fantasikvinna. Han har nämligen ett tidigare liv med en fru och tre barn som hela tiden gör sig påmind. Han har svårt att släppa tanken om en av sönerna (Macaulay Culkin) som dött. Men det är inte det enda bekymret just nu. Han har nämligen fruktansvärda syner där han ser konstigheter, demoner av något slag.
Att försöka pussla ihop allt är inte särskilt svårt. Det är inte ett sånt slags mysterium. Däremot är det riktigt smart berättat så att man aldrig kan vara säker på om det är verklighet, dröm eller mardröm man upplever. Allt hänger liksom ihop och man känner precis som Jacob att det inte finns någon väg ut. Det är även mycket lyckat att hans relation till sonen Gabe som dött får betydelse för utvecklingen och att det inte bara är en massa syner och demoner. Gabe står för hoppet och det är runt honom han liksom hittar hem, känner sig säker.
Regissören Adrian Lyne har lyckats fånga en otrolig atmosfär filmen igenom med hjälp av snyggt ljussatta scener och smarta lösningar där man bara får se tillräckligt av vad som händer (inga dataeffekter, tack och lov). Istället låter han den som tittar själv få måla upp en bild av vad som döljer sig bakom det man fått se, vilket bara gör upplevelsen verkligare och djupare än om man hade fått se allt en längre stund.
Tittar man på extramaterialet så framgår det ett par intressanta saker. Produktionsbolaget tyckte filmen blev för mörk och ville ändra på slutet, vilket regissören och manusförfattaren vägrade. Däremot klippte Adrian Lyne själv bort upp emot tjugo minuter av scener som skulle komma under slutdelen. Några av dessa sekvenser finns på extramaterialet. Alla fyller en funktion och hade gett mer djup till några av karaktärerna. Det hade också blivit en ännu mörkare film, med några rysliga och bra scener som hade kunnat användas.
En annan sak som helt klart höjer filmens härliga stämning, vid sidan av det nästan drömlika fotot, är dess musik av Maurice Jarre. Detta var en kompositör som vann tre Oscars, så han visste uppenbarligen vad han gjorde. Filmens huvudmelodi är riktigt bra och berättar på egen hand väldigt mycket om Jacobs känslor. Den är sorglig, men även mycket vacker och ger en omtumlande effekt. Tillsammans med övriga komponenter skapas den härliga stämning som gör filmen så sevärd.
4 - Skådespelare
4 - Handling
5 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
21 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 8.0
IMDb: 7.5
En otroligt spännande, ryslig och bra film. Jag hade träningsvärk i magmusklerna dagarna efter jag såg filmen på bio i Uppsala, hade ju suttit och spänt mig till max filmen igenom.
SvaraRaderaJag fattade inte alls vad filmen gick ut ända till det fantastiska slutet.
det hade varit trist om de klippt om slutet och då hade filmen antagligen inte ens kommits ihåg idag.
Betyg 4/5.
Henke: Jag är lite avis på dig som har fått uppleva den på bio, för det måste ha varit en härlig upplevelse.
RaderaNej, det är sant att filmen kanske inte är enkel att lista ut om man inte sett den tidigare. Däremot är det mer en film som låter en känna än att man behöver tänka och försöka lista ut hur det ligger till.
Som jag förstått det valde regissören Adrian Lyne att klippa bort tjugo minuter efter att testpublik tyckt filmen var för tung. På extramaterialet kan man se några av scenerna och även om de är bra så hade filmen nog blivit lite för lång och för mycket.
Älskar denna, 9/10 för mig. Tror faktiskt det var genom din blogg jag först fick upp ögonen för den. Så tack! :)
SvaraRaderaDaniel L: Det var kul att höra! Ja, det här är en film som om man kommer in i är oerhört stämningsfull och bra.
RaderaJag väntade väldigt länge med att se den här, men när jag väl gjorde det gillade jag den mycket (har faktiskt en text liggande). Tror att väntar var bra eftersom jag tidigare trott att detta var en renodlad skräckfilm och med den förväntan tror jag det är lätt att bli besviken.
SvaraRaderaSofia: Precis, skräckfilm är det inte direkt, men den har ju vissa scener som är åt det hållet helt klart. Mystisk och stämningsfull tycker jag den är.
RaderaBlir intressant att läsa om den hos dig också.
En väldigt bra film som jag såg på bio för några år sedan (Cinemateket) och gärna vill se om.
SvaraRaderaAdrian Lyne har ju gjort många bra filmer (Fatal Attraction, Unfaithful osv) men har inte gjort något på länge. Såg dock att han kommer med nytt nästa år, spännande!
rebecca: Låter inte helt fel att se den på Cinemateket. Där har man sett ett par klassiker, så som Alien, Blade Runner och The Shining för att nämna några.
RaderaHåller med, en intressant regissör och här får han verkligen till stämningen som gör väldigt mycket för filmen.
Ja, älskade Cinemateket! Mitt bästa minne är faktiskt när jag såg just The Shining och den har sedan dess tillhört min 10-i-topp!
Raderarebecca: Håller med, The Shining är ett perfekt exempel på en film som blir ännu bättre på stor duk.
Radera