Upstream Color

Titel: Upstream Color
Genre: Drama/Mysterium/Sci-Fi
Land: USA
År: 2013
Regi: Shane Carruth
I rollerna: Amy Seimetz, Shane Carruth, Andrew Sensenig, Thiago Martins

Handling: En man och en kvinna dras till varandra, omspunna i en livscykel av en ålderslös organism. Identitet blir till illusion då de kämpar för att samla de lösa fragmenten av förstörda liv.

Omdöme: Till att börja med måste jag säga att det här var en udda film. Vad som jag på förhand trodde skulle vara ett relationsdrama/romantik visade sig vara något helt annat - åtminstone till en början. Under filmens gång kan jag inte låta bli att tänka att det här är en typisk festivalfilm, och förmodligen en festivalfavorit. Mycket riktigt visar det sig att filmen vann ett specialpris på Sundance-filmfestival.



Det är sällan jag känner att en film lämnar så många luckor åt tittaren att fylla i, men ändå lyckas på ett fascinerande sätt. För det är precis vad filmen gör. Från första stund sitter man och tänker vad det är som händer. Det är mycket snabba klipp, men utan att det blir ryckigt. Det är lite dialog filmen igenom, men kanske främst under filmens första halvtimme eller så. Det är en annorlunda filmupplevelse och man undrar vart det ska leda, vad allt har för betydelse.



Utan att gå in för mycket på vad som händer, för det är en del, så tycker jag filmen får en liten svacka halvvägs in. Filmen ändrar lite karaktär här av en anledning, men hamnar snart på rätt spår igen. Det klarnar en del under filmens sista del, men man förklarar långt ifrån allt. Det är inte heller meningen att man ska förstå allt. Det känns mer som en film man ska känna. Man har nämligen gjort mycket med ljud, bilder och känsla.



Lite svårt att jämföra med någon annan film, men när jag efter att ha sett filmen kollar upp mannen som ligger bakom filmen, Shane Carruth, visar det sig att han ligger bakom filmen Primer (2004), hans debutfilm och enda film förrän denna. Det förklarar lite mer varför filmen är som den är. Vet man det på förhand så vet man lite bättre vad man kan förvänta sig här. Nu var jag inte så förtjust i nämnda film, men denna lockar mer. Det finns dock en känsla av att det kunde blivit ännu bättre då jag gillar mysteriet som filmen inleds med och som gärna hade fått spinna vidare resten av filmen.



Shane Carruth har gjort det mesta. Han står för regi, manus, produktion, manlig huvudroll, foto och musik. Just musiken bidrar med en klart positiv stämning. Likaså är fotot ofta genomtänkt och jag gillar klippningen, trots att det alltså är ganska mycket klipp. Det är inte bara en massa klipp på måfå, utan det känns som det finns en tanke bakom det mesta. Man berättar inte allt i ordning, inte heller följer man en historia/person hela tiden vilket är lite konfunderande måste erkännas.



En film som är svår att få grepp om och förstå fullt ut, men fascinerande på något sätt. Gillar framförallt att den kommer med något nytt och lite annorlunda som man inte är beredd på. Shane Carruth är värd att hålla ögonen på framöver...

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.0