Before Midnight

Titel: Before Midnight
Genre: Drama/Romantik
Land: USA
År: 2013
Regi: Richard Linklater
I rollerna: Ethan Hawke, Julie Delpy, Walter Lassally, Panos Koronis

Handling: Det har gått nästan 20 år sedan Jesses och Celines första möte på tåget mot Wien, och innan klockan slår midnatt blir vi återigen en del av deras berättelse.

Omdöme: Jesse (Ethan Hawke) och Celine (Julie Delpy) är i Grekland på semester. Jesse har precis sagt farväl till sin son som spenderat sommaren med honom och som nu flyger hem. Jesse har lite svårt att acceptera att han missat stora delar av sin sons uppväxt och detta blir en del av diskussionen med Celine när de åker för att hälsa på vännen Patrick (Walter Lassally) och deras grekiska vänner.



Vi får följa paret när de bilar från flygplatsen till Patrick och deras grekiska vänner, deras tid tillsammans vid matbordet och sedan deras tid när de får vara ensamma senare på kvällen. Under hela tiden är diverse diskussioner igång och det känns nästan som man är i en Woody Allen-film. Det är en dialogdriven film och även om jag inte minns de två första delarna Before Sunrise (1995) och Before Sunset (2004) så bra, så har nog denna den starkaste dialogen.



Till en början känns det inte riktigt som jag kommer gilla denna tredje film om Jesse och Celine. Det hela känns som en lång improvisation där vi får långa scener och tagningar som inte riktigt leder någonvart. Det tar ganska lång tid innan jag ändrar uppfattning, men så känns det även som det är just den sista tredjedelen som filmen är uppbyggd runt. Det som man fått ta del av innan den sista tredjedelen är uppvärmningen. Det har liksom legat och bubblat och nu kommer det upp till ytan. Nu blir det helt klart som bäst när Jesse och Celine är ensamma när känslorna och åsikterna kommer fritt.



Intressant nog tänker jag på en annan film i genren när filmen är som bäst, nämligen den utmärkta Blue Valentine (2010). För det är lite samma dynamik här när Ethan Hawke och Julie Delpy blandar kärleksfulla scener med hetlevrade diskussioner, ja gräl. Det är realistiskt så det stundtals nästan blir jobbigt att se. En stor eloge går till de båda då de känns helt naturliga i sina roller och förmodligen har de inte varit bättre tillsammans än vad de är här.



En viktig del i att filmen och relationen funkar så bra som den gör är att de båda varit med och skrivit manuset tillsammans med regissören Richard Linklater. De har uppenbarligen tagit med en hel del egna erfarenheter i sina karaktärer. De uppvisar även en enorm kemi som man sällan ser. De är verkligen som ett gift par, med alla de små sakerna som både är positiva som negativa, så klart. Under filmens gång kommer jag på mig själv med att småle åt en del saker, men även bli smått irriterad på speciellt Celine. Det tyder dock på att Julie Delpy gör vad hon ska.



Är det något man önskar så är det att filmen hade varit jämnare och bättre redan från början. Det känns aningen krystat inledningsvis och som sagt lite Woody Allen-aktigt, vilket iofs inte bara är negativt. Men filmen blir alltså bara bättre och bättre och det är givetvis ett stort plus.



Så här på rak arm skulle jag vilja påstå att denna film är bättre än den andra filmen (Before Sunset), men inte når upp till den första (Before Sunrise). Detta eftersom det mysiga, känslosamma och romantiska i den första filmen är svårt att slå. Men denna är klart starkast rent dramatiskt och prestationsmässigt.

5 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 8.4