True Grit

Titel: True Grit / De sammanbitna
Genre: Västern
Land: USA
År: 1969
Regi: Henry Hathaway
I rollerna: John Wayne, Kim Darby, Glen Campbell, Robert Duvall, Dennis Hopper

Handling: Den märkligaste trio som någonsin spårat en mördare. En orädd, enögd sheriff, en "Texas Ranger" sugen på skottpengar och en ung flicka, knappt torr bakom öronen, som inte bryr sig om vad eller vilka de är, bara de kan bita ihop och göra sitt jobb.

Omdöme: En av de stora amerikanska ikonerna John Wayne vann endast en Oscar och den kom för rollen som Rooster Cogburn. Bröderna Coen gjorde remaken True Grit (2010) med Jeff Bridges i huvudrollen. Eftersom den sågs först var man lite nyfiken på hur originalet skulle stå sig.



Efter att hennes far dödats beslutar sig den unga Mattie Ross (Kim Darby) att ta saken i egna händer. Hon letar upp den mest lämpade personen som kan hitta den skyldige och ställa honom inför rätta (lika med hängning). Personen hon tycker passar bäst är Rooster Cogburn (John Wayne) som är en ihärdig jäkel, men som dock har vissa alkoholproblem. Samtidigt vill Texas Rangern vid namn LaBoeuf (Glen Campbell) vara med på ett hörn eftersom han är ute efter samme man då han även dödat en senator.



Eftersom remaken visar sig vara väldigt lik originalet krävdes något som kunde höja upplevelsen. Det är snarare en nyinspelning än remake faktiskt. Det finns dock lite skillnad filmerna emellan. Om man tar de negativa aspekterna här så kommer de i form av den irriterande karaktären Mattie Ross samt de två skådespelarna Kim Darby och Glen Campbell. Båda är klart svaga och sänker på egen hand en del. John Wayne sa t.ex. att Kim Darby var den sämsta skådespelerskan han någonsin spelat mot. Regissören Henry Hathaway å sin sida "tvingades" ha med sångaren Glen Campbell då han i utbyte fick titellåten som sjungs av honom, något som han visste skulle ge filmen positiv uppmärksamhet.



Det positiva är inte minst John Wayne som vid sidan av amatörerna Darby och Campbell ser ut som det proffs han är. Han är ljusår bättre så det var säkert en bidragande orsak till varför han blev Oscarsbelönad. En annan som sköter sig bra är Robert Duvall som dyker upp som elakingen Ned Pepper. Man märker att det är kvalité när han dyker upp. Hade gärna fått vara med mer.



En annan sak som gör detta original mer tillfredsställande än remaken är att den har en gemytligare känsla. Man bjuds på skön humor där Rooster Cogburn står för det mesta av det bästa. John Wayne får mycket att jobba med och visar att han kan spela mer än bara sin standardroll som han blev känd för. Samtidigt är musiken av Elmer Bernstein inte alls tokig och likaså fångas det fina bergslandskapet fint filmen igenom. Filmen är kanske inte strålande, men bättre än remaken är den i det mesta, förutom Kim Darby och Glen Campbell då.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.3