Child's Pose

Titel: Pozitia copilului / Child's Pose / Cornelias kärlek
Genre: Drama
Land: Rumänien
År: 2013
Regi: Calin Peter Netzer
I rollerna: Luminita Gheorghiu, Bogdan Dumitrache, Ilinca Goia, Natasa Raab

Handling: Efter att hennes son kört ihjäl ett barn i en olyckshändelse försöker Cornelia manipulera och muta vittnen och inblandade till att ge falska vittnesmål för att rädda honom från fängelse.

Omdöme: Detta är Rumäniens Oscarsbidrag för 2014 och vinnaren av Guldbjörnen i Berlin. Ett lågmält drama som följer en familjs kamp för att försöka undvika en förstörd framtid när olyckan är framme. Likt en annan rumänsk storfilm, 4 Months, 3 Weeks and 2 Days (2007) och den iranska Oscarsvinnaren A Separation (2011), låter man historien och prestationerna komma i första hand. Avsaknaden av filmmusik är nästan en självklarhet och det tar inte lång tid för historien att liksom lura in en och fånga ens intresse.



Efter den inledande kvarten då man lite kort får lära känna filmens huvudperson Cornelia (Luminita Gheorghiu), är det dags för historien att verkligen komma igång. För de första femton minuterna säger inte så mycket mer än att Cornelia fyller år och har bra kontakter. Hon är arkitekt medan hennes make är läkare. De har det gott ställt med andra ord. Deras son Barbu (Bogdan Dumitrache) är ihop med Carmen (Ilinca Goia) som Cornelia inte är förtjust i. Hon tycker att Carmen styr hennes son. Hon är helt enkelt överbeskyddande och vill inte släppa taget om sin vuxna son.



När hon av sin syster för reda på att Barbu orsakat en olycka där han kört ihjäl en pojke, är hon inte sen med att göra allt för sin son. Hon beger sig till polisstationen där hon snabbt visar vem som bestämmer. Hon är både dominant och manipulativ, vilket kan vara både produktivt som destruktivt. Det kan möjligtvis hjälpa sonen från en tuff knipa, men relationen till sonen blir allt sämre.



Filmen kan delas upp i tre delar där man får följa Cornelias arbete med att få sin son frikänd från alla anklagelser, hur incidenten rör upp känslorna i familjen samt bearbetningen av olyckan när Cornelia ska försöka be offrets föräldrar om förlåtelse för sin son. Precis som det låter är det här ingen solskenshistoria. Å andra sidan ska det inte vara det, utan en realistisk inblick i hur en sån här situation påverkar alla.



Luminita Gheorghiu i rollen som Cornelia är riktigt bra. Hon bär mycket av filmen på sina axlar då hon är med i stort sett i varje filmruta. Men hon gör det på ett väldigt övertygande sätt. Hon känns väldigt genuin och man har svårt att ogilla henne helt trots att hon gör en hel del otrevligheter. Det är hennes kärlek till sonen som driver henne samtidigt som det kan bli för mycket och istället driva henne längre ifrån honom.



Filmen är inte så gripande som den lätt hade kunnat bli. Man känner inte att filmen lägger in scener för att höja dramat som ofta är fallet. Det är både på gott och ont. Fördelen är att filmen funkar bra och fångar realismen som den är. Nackdelen är väl att man hade velat ha lite mer känslor som bra filmmusik skapar. Det är trots allt skönt när en historia bara får vara där man som tittare får tänka sig in i de olika karaktärernas situation och på så sätt känna något. Filmen slutar lite tvärt, fast å andra sidan är det bättre än när det blir för utdraget. Detta var klart bra, men kunde varit bättre. Svag fyra.

5 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 7.6