Titel: Gravity
Genre: Sci-Fi/Drama/Thriller
Land: USA
År: 2013
Regi: Alfonso Cuarón
I rollerna: Sandra Bullock, George Clooney
Handling: Dr. Ryan Stone är en medicintekniker som är ute på sitt första uppdrag i rymden tillsammans med den erfarne astronauten Matt Kowalsky. Rymdfärjan förstörs, Stone och Kowalsky är helt ensamma - och endast ihopkopplade med varandra glider de ut i mörkret. Av tystnaden förstår de att all kommunikation med jorden har brutits och samtidigt som rädslan övergår i panik så försvinner lite syre för varje litet andetag...
Omdöme: Varken Sandra Bullock eller George Clooney tillhör några av mina favoriter. Har egentligen inget emot dem, det är bara det att jag inte finner dessa två som särskilt bra skådespelare. I den här filmen så är det just Bullock och Clooney som ska bära allt på sina axlar när det gäller skådespeleriet. Ute i rymden finns nämligen ingen att vända sig till när du behöver hjälp. Speciellt inte i situationen de hamnar i.
Filmen inleds med att Dr. Ryan Stone (Bullock) försöker laga något på utsidan av farkosten. Matt Kowalsky (Clooney) glider mest runt och berättar sina uttjatade historier till Houston. När så olyckan är framme ändrar inte Kowalsky stil eller ton, utan allt är frid och fröjd. Däremot verkar Stone inte vara så lämplig som astronaut då hon helt förlitar sig på att Kowalsky ska rädda henne om och om igen.
Kampen för överlevnad har börjat för de två, fast känner man verkligen för dem? Nej, det gör man faktiskt inte. Förmodligen har det att göra med de två skådespelarna, men det är inte mycket med karaktärerna som gör att man fastnar för dem heller. Deras personligheter och uppträdande känns inte rätt för situationen. Kowalsky är för lugn och oberörd medan Stone i stort sett är tafatt och förlitar sig på tur.
Filmen bjuder på riktigt härliga rymdbilder där fotot flyter på i ett. Alfonso Cuarón gjorde tidigare bl.a. Children of Men (2006) som hade ett utsökt foto med långa tagningar, men där filmen saknade själ. Tyvärr är det lite samma problem här då man imponeras av det visuella och där en del av 3D-tekniken verkligen gör sitt, men där händelseförloppet blir för otroligt och overkligt.
Om man velat göra en realistisk rymdfilm om ett uppdrag som går snett, så har man endast lyckats till viss del. Fotot, effekterna och detaljrikedomen håller toppklass. Karaktärerna och handlingen lämnar en med en del huvudbry. Det är en sak om man mot all förmodan mirakulöst lyckas överleva en olycka, men när det sker gång på gång blir det bara för mycket. Samtidigt går det inte till sådan överdrift att man tycker det är urdåligt, men när man klarar av att hänga kvar fler gånger än Sylvester Stallone gör i Cliffhanger (1993), då vet man att det inte är en helt realistisk film.
Det är synd att behöva ta upp alla negativa saker med en annars lyckad film. Detta var ett projekt som det var prat om under flera år, att det skulle revolutionera filmskapandet och allt möjligt. Rent tekniskt är det imponerande, det är det inget snack om. Det är bara synd att realismen blir som bortblåst efter en stund och att man inte kunnat skapa en mer trovärdig historia med bra karaktärer.
Filmen gav inte den där wow-upplevelsen mer än vid något tillfälle när en av farkosterna blev bombarderad med skräp/bråte och när det brann ombord en farkost. Att det är en högst sevärd filmupplevelse rent visuellt råder ingen tvekan om. Man behöver dock mer än så för att trollbinda en och bjuda på en härlig resa som känns trovärdig. För är det inte trovärdigt faller mycket och gör att man bara vill att det ska sluta olyckligt, vilket ju inte är så bra...
3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
5 - Foto
--------------
19 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 8.6
Trist att du inte uppskattade filmens kvalitéer mer. Jag köpte dem med hull och hår.
SvaraRaderaJag fann inte Clooney eller Bullock så dåliga som du beskriver, varken skådisar eller deras karaktärer. Tycker nog att Clooneys erfarne befälhavare var så kall i pressade situationer som var förväntat. Och att teknikern rimligen inte skulle vara speciellt erfaren i situationen.
Henke: Jag ogillade inte Bullock/Clooney direkt, inte heller deras karaktärer i sig. Det var bara det att jag tänkte på det mer och mer ju längre filmen gick när det inte blev särskilt realistiskt.
RaderaDet är en film som tål att ses igen. Frågan är bara om den funkar utan 3D. För det gav ju filmen något extra.
Nu tycker jag du känns lite vrång.
SvaraRaderaFiffi: I det här fallet är jag nog det :) Men känner man inte starkt för en film så är det inte mycket att göra. Har haft bättre bioupplevelser i år, även om 3D-upplevelsen var bättre än vanligt.
RaderaJag hakar på Henke -- synd att den inte gick hem. Jag tyckte väl kanske inte heller att den var bästa-filmen-på-tre-decennier men hade inga problem med Ryans osäkerhet, hon är ju ingen astronaut.
SvaraRaderaSofia: Nej, förvisso är hon inte det, det är sant. Kanske var det just därför som det blev lite för mycket när hon klarar sig ur den ena omöjliga situationen efter den andra. Hade det varit omvänt att Clooneys karaktär hade varit den som "fixat biffen", hade det varit mer acceptabelt (även om det även då hade blivit för mycket). Tror jag kan ha tänkt för mycket på händelseutvecklingen istället för att bara koppla bort allt och njuta. Då brukar det bli bäst :D
RaderaDå jag sällan tänker så mkt på om det är realistiskt eller inte (så länge det håller sig inom berättelsens ramar) funkade filmen bra för mig - blev lite väl bombastisk mot slutet och en och annan detalj fanns det som irriterade t.ex Clooneys comeback.
SvaraRaderafilmitch: Nej, jag försöker också koppla bort sånt så länge filmen underhåller. Fast det blev för mycket för mig för att jag skulle kunna blunda för det. Med det sagt ser jag gärna om den och kanske kan jag då strunta i filmens svagheter lite mer.
Radera