Magic

Titel: Magic
Genre: Drama/Thriller/Skräck
Land: USA
År: 1978
Regi: Richard Attenborough
I rollerna: Anthony Hopkins, Ann-Margret, Burgess Meredith, Ed Lauter

Handling: Corky, en duktig trollkonstnär, blir utbuad av publiken på de sunkiga klubbar som hyr in honom. När han börjar uppträda med dockan Fats och använder den för buktalsnummer vänds trenden och hans karriär går uppåt. När han senare i rädslan för att lyckas och att bli stor flyr till ett stugområde drivet av en gammal tonårskärlek, visar sig Corky bli allt mer instabil.

Omdöme: Långt innan Anthony Hopkins blev riktigt stor som Hannibal Lecter i The Silence of the Lambs (1991) visade han prov på vilken duktig skådespelare han var redan då. Som magikern Corky är han allt annat än framgångsrik. Han har svårt att fånga publiken med sina tricks. Men det blir det ändring på när han introducerar buktalardockan Fats. Med hjälp av Fats blir han en stor succé och hans agent Ben Greene (Burgess Meredith) fixar ett eftertraktat TV-kontrakt.



Corky blir som en annan person när det pratas om läkarundersökning och det tar inte lång tid för honom att fly New York och ge sig ut till sina gamla hemtrakter. Han söker upp Peggy Ann Snow (Ann-Margret) som är en gammal tonårskärlek från skoltiden. Hon hyr ut ett par stugor som ligger vid en liten sjö. Det blir en perfekt plats för Corky som vill gömma sig från allt och alla, men även en chans att komma nära Peggy och se om det finns en chans att bli ett par.



Det blir allt tydligare att Corky och Fats är ett starkt radarpar. Fats följer med i princip överallt och Corky har svårt att släppa sin lille vän när han är i hans närhet. Fats blir kusligt verklig och allt mer dominant, vilket ställer frågan om Corky är sinnessjuk eller om Fats faktiskt lever ett eget liv. Personer i Corkys närhet kommer att råka illa ut om de inte ser upp när Fats är i farten...



Anthony Hopkins är smått underbar i huvudrollen och tillhandahåller även rösten till Fats. För regin står Richard Attenborough som tidigare regisserade Hopkins i krigsfilmen A Bridge Too Far (1977), så han visste uppenbarligen vad han skulle få av Hopkins. Tillsammans med Hopkins är det dockan Fats som stjäl showen. Det blir roligt att följa utvecklingen, men även lite skrämmande när man inser att Corky förlorar kontrollen.



Inte en riktig skräckfilm, snarare en thriller om en mentalt sjuk person. Men den uppvisar en psykologisk sida som man kan kategorisera som skräck. Det blir faktiskt en ganska njutbar liten film som lever mer på sina karaktärer än att skrämmas. Och det är helt ok för min del när prestationen av Hopkins är så pass bra som den är. Det hade lätt kunnat bli banalt med en buktalardocka, men här lyckas man tack och lov hålla sig på rätt spår filmen igenom.



4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.5

---

Man kan stilla fråga sig vad som är otäckare - en buktalande Anthony Hopkins eller Dr. Hannibal Lecter. Hopkins visar fina kvalitér som den schizofrene ventrilokvisten Corky Withers. Sakta men säkert börjar man bli varse om hans mentala hälsa. Faktum är att även Burgess Meredith och Ed Lauter är väldigt bra, men inte heller Ann-Margret gör bort sig. Det här är en lite bortglömd rulle som kan vara värd en titt framförallt för det stabila skådespeleriet.

Betyg: XXX