onsdag 26 februari 2014

The Young Philadelphians



Titel: The Young Philadelphians / De samvetslösa
Genre: Drama
Land: USA
År: 1959
Regi: Vincent Sherman
I rollerna: Paul Newman, Barbara Rush, Robert Vaughn, Billie Burke

Handling: Hemligheter och chockerande skandaler. Ingenting förvånar längre advokaten Anthony Lawrence. Och under sin karriär måste han balansera sin fästmös krav, förväntningarna från kollegorna och sitt eget åläggande att försvara sin vän Chester, som är åtalad för mord.

Omdöme: Jag kände för ett rättegångsdrama och denna film dök upp. Favoriten Paul Newman som ung advokat lät klart intressant. Han spelade senare framgångsrikt en desto mer sliten (och alkoholiserad) advokat i kvalitetsfilmen The Verdict (1982). Här skulle det inte bli så mycket rättegångsdrama, men det gjorde inte så mycket.



Historien inleds med att huvudpersonen Anthony Judson Lawrence (Newman) berättar hur han blev den han är. Hans far dör i en bilolycka på sin bröllopsnatt. Anthony, eller Tony som han kallas växer upp till en stilig och duktig ung man med hjälp av sin mor. Till sin hjälp har hon Mike Flanagan, som utåt sett är Tonys morbror, men i själva verket är hans biologiska far. Det är nämligen så att mamma Kate vill att sonen Tony ska få de bästa möjligheterna att bli framgångsrik och ser till att få behålla namnet Lawrence som kommer från en förmögen familj. Tony känner dock inte till att morbror Mike i själva verket är hans riktiga far...



Under filmens första halva följer vi Tony när han studerar juridik, jobbar extra på ett bygge, hur han träffar sitt livs kärlek i Joan Dickinson (Barbara Rush) och hur livet inte blir som han tänkt sig. Det blir mycket hopp i tiden och även om intresset hålls uppe saknas det lilla extra för att man verkligen ska bli engagerad i Tonys historia.



När man sen kommer till andra halvan tar filmen en vändning till det bättre. Tony är nu färdig med sina studier och börjar arbeta som skattejurist. Nu händer dock något. Hans bästa vän sen många år tillbaka, Chester (Robert Vaughn) anklagas för mord på en gemensam bekant. Chester har haft problem med alkoholen ända sedan han återvände från Koreakriget utan en arm. Trots att Tony inte är lämplig att företräda honom i ett mordfall, vill Chester inte ha någon annan än Tony. Han är den ende han kan lita på, vilket inte är så konstigt under omständigheterna visar det sig.



Egentligen är frågan om filmen inte hade funkat bättre om man inte hade lagt ner så mycket tid på att introducera Tony och hela hans situation under en timme av speltiden. Man hade kunnat inleda med det, men lagt mer krut på historien som kommer under den andra halvan. Baka ihop de två halvorna för mer effekt, så att säga.



Under andra halvan bjuds man egentligen på allt en sån här film ska ha. Man får en del humor i form av den rika oljebaronessan Mrs. J. Arthur Allen (Billie Burke) som Tony hjälper spara en massa pengar. Man får mordfallet som Tony inte kan tacka nej till, samtidigt som familjehemligheten och allt han jobbat för står på spel om han gör sitt jobb.



Paul Newman må vara ung, men han visar prov på vilken duktig skådespelare han var och skulle bli. Detta var bara början av hans enastående karriär. Barbara Rush hade jag sett i några filmer tidigare, bl.a. mot James Mason i Bigger Than Life (1956), men här la jag verkligen märke till henne. Mycket vacker att titta på, påminde lite om Gene Tierney här. Sen får man inte glömma Robert Vaughn som Oscarsnominerades för sin prestation. Han är bra filmen igenom och går verkligen in i sin roll.



Även om det saknas en del från att vara en toppfilm och en minnesvärd sådan, är det skönt att kunna konstatera att filmen håller intresset uppe rakt igenom. Man hamnar aldrig i någon direkt svacka, trots en speltid på en bit över två timmar. Och visst får man lite rättegångsdrama mot slutet. Förvisso inget som slår de bästa i genren, men så har filmen annat att bjuda på.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar