Another Woman

Titel: Another Woman / En annan kvinna
Genre: Drama
Land: USA
År: 1988
Regi: Woody Allen
I rollerna: Gena Rowlands, Ian Holm, Gene Hackman, Mia Farrow

Handling: Marions skrivarlya ligger intill en psykoanalytisk mottagning. En dag hör hon en patient berätta om sitt deprimerande liv, vilket får henne att själv ifrågasätta sin tillvaro.

Omdöme: Året efter denna film kom Crimes and Misdemeanors (1989), en av mina favoriter av Woody Allen. Men bara för det kunde jag inte vara säker på att jag skulle gilla den här filmen. Hans produktivitet är imponerande och när han får till det är det oftast mysigt och bra. I andra fall når filmerna inte alltid fram. Dock är det alltid spännande att se vad man kommer att bjudas på.



Att det här skulle vara ett ganska tungt drama stod klart redan på förhand. Det tar inte heller lång tid för filmen att etablera sig som ett sådant drama. Historien handlar om Marion (Gena Rowlands) som nyligen gift om sig och även fyllt 50. Hon har gift sig med läkaren Ken (Ian Holm) som är lite av en snobb. Samtidigt har Kens vän Larry (Gene Hackman) gjort närmanden (redan innan de gifte sig) och hon har svårt att släppa honom från sina tankar.



Marions liv är småtråkigt och utan spänning. Hon försöker skriva en ny bok och spenderar mycket tid i en lägenhet för detta ändamål. Snart börjar hon höra röster. Genom ventilationstrumman hör hon patienterna från grannen som har en psykoanalytisk mottagning. En av patienterna är en gravid kvinna som är upprörd och deprimerad över sitt liv och sitt förhållande. Denna kvinna är "Hope" (Mia Farrow) som snart påverkar Marion ordentligt.



Filmen utspelar sig under hösten, ett återkommande tema i många av regissörens filmer. Samtidigt får man ett väldigt avskalat foto med främst naturligt ljus. Det passar en historia som denna där man inte får så mycket känslor av huvudpersonen. Fotot står för övrigt Sven Nykvist för och han gjorde några filmer med Woody Allen, men var även Ingmar Bergmans fotograf en gång i tiden. Inspirationen är påtaglig. Resultatet är dock inte direkt minnesvärt.



Det är några saker jag gillar med filmen. Berättarrösten är bra. Den står Gena Rowlands för och varje gång hon berättar kommer jag i rätt "stämning". Likaså gillar jag hennes skådespeleri. Hon är återhållsam och bra. Synd bara att hennes karaktär inte får visa mer känslor. Jag känner att hela filmen är lite för känslolös. Sen gillar jag inte riktigt några "teaterscener" som dyker upp i Marions berättelse.



Filmen är väldigt kort, inte ens 80 minuter. Det gör inte så mycket och det är ganska skönt emellanåt när en sån här film håller det kort. Problemet är att man inte riktigt kommer nära några andra karaktärer än Marion. Jag hade t.ex. velat se mer av favoriten Gene Hackman som är bra när han är med, men det är för lite. Detsamma gäller egentligen de flesta. Och framförallt hade jag velat ha mer intriger. Det hela handlar bara om Marion och hennes historia är tyvärr inte tillräckligt stark för att filmen ska gå hem hos mig.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 7.4