Titel: Captain America: The First Avenger
Genre: Action/Sci-Fi/Äventyr
Land: USA
År: 2011
Regi: Joe Johnston
I rollerna: Chris Evans, Hayley Atwell, Tommy Lee Jones, Hugo Weaving, Stanley Tucci, Samuel L. Jackson
Handling: Efter att ha blivit bedömd som olämplig för militärtjänstgöring i andra världskriget anmäler sig Steve Rogers till ett topphemligt forskningsprojekt som förvandlar honom till Captain America - en superhjälte som viger sitt liv åt att försvara de amerikanska idealen.
Omdöme: Jag kan inte sticka under stolen med att jag har svårt för superhjältefilmer, mycket svårt. Det finns några få undantag, men jag blir aldrig upphetsad av att det kommer en ny superhjältefilm. Sällan blir jag positivt överraskad när jag väl ser filmerna, men vissa undantag finns (även om de tyvärr är alltför få).
Det jag gillar med en första del om en superhjälte är att man blir introducerad av karaktären och får veta bakgrunden. Eftersom jag aldrig varit nyfiken eller följt superhjältar som liten, är det en ny värld som öppnas med varje superhjälte man får ta del av. De allra flesta hade man gärna varit utan, men så finns det några som faktiskt har något att bjuda på. Sen beror det givetvis på hur väl filmmakarna lyckas.
Steve Rogers (Chris Evans) är en tanig och liten kille. Han vill hemskt gärna gå med i andra världskriget, men får hela tiden avslag. Han är helt enkelt inte lämpad för tjänstgöring på fältet. Men så kommer han i kontakt med forskaren Dr. Erskine (Stanley Tucci) som ger honom en chans att visa vad han går för. Han har tagit fram ett serum som kan göra en vanlig person till en supermänniska, och Steve passar in på den profil han söker.
Välkommen Captain America. Förvandlingen är total utåt sett, men det är fortfarande samma Steve Rogers inombords. Steve är nämligen en helyllekille. Detta är något Peggy Carter (Hayley Atwell) lägger märke till när den lille killen blivit en man med stort M. Peggy är en av de ansvariga på lägret där man tränar upp de utvalda innan man väljer ut sin kandidat. Givetvis är hon endast med som kärleksintresse, för någon annan funktion fyller hon inte.
När Captain America slängs in i hetluften får han kämpa mot den djävulska Johann Schmidt (Hugo Weaving). Han är en av Hitlers utsända för att via forskning (och en del övernaturliga element) försöka vinna kriget åt Nazityskland. Han besitter själv superkrafter efter att ha tagit Dr. Erskines serum en gång i tiden. Men då han var ond har det resulterat i att han nu är superond.
Är det något man lyckats bra med så är det 40-tals looken. Finns inte många fel i filmens vision. Har inte heller något att klaga på vad gäller de futuristiska inslagen i form av de olika vapnen som skurkarna använder sig av. Sen gillar jag Hugo Weaving som tidigare visat att han klarar av skurkroller bra. Hans tyska brytning påminner kul nog om regissören Werner Herzog.
Ok, för att sammanfatta filmen känns det enklast att se vad den bjuder på under de två timmarna. Till en början tycker jag det funkar. Första halvtimmen innan Steve Rogers blir Captain America ser jag inga direkta problem. Det rullar på och man bygger upp historien väl med en del bra sidokaraktärer.
Sedan går det tyvärr utför, sakta men säkert. Inte minst saknas något som helst djup i historien när man bara får följa Captain America på olika uppdrag. Sista halvtimmen känns otroligt utdragen (vilket inte är sällsynt i superhjältefilmer). Det är svårt för en film att "rädda ansiktet" när man får den känslan. Det här är inget undantag, även om jag sett sämre.
3 - Skådespelare
2 - Handling
2 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 5.5 alt. 6.0
IMDb: 6.8
Ser fram emot din text om Captain America: The winter soldier.
SvaraRaderaHenke: Den kommer imorgon, men fokus ligger på något annat än själva filmen ;)
RaderaEftersom superhjältefilmer inte är din grej från början blir jag inte särskilt förvånad när jag läser din text om den här filmen och ser ditt betyg, till och med jag tyckte den var svag.
SvaraRaderaVilken av superhjältefilmerna som du sett har du blivit positivt överraskad av, vilken/vilka är undantagen? Skulle det möjligtvis kunna vara uppföljaren till denna? ;)
Fiffi: Så här på rak arm så är det Batman Begins och Iron Man som jag tycker var mest lyckade. Även The Dark Knight funkar bra. Men Iron Man överraskande mig nog mest positivt då jag inte förväntade mig så mycket. Har dock bara sett den en gång så vem vet om den skulle hålla...
RaderaSka bli spännande att se vad du tyckte om Winter Soldier, själv tyckte jag att den här var den bästa av de två. En rätt härligt fejknostalgisk känsla.
SvaraRaderaSofia: Jag tyckte båda hade sina starka och svaga sidor. Det som blev avgörande tror jag ändå var hur jag såg filmerna. Denna på vanlig TV, den andra i ett helt nytt format (för mig).
RaderaJag är svag för genren och gillade naturligtvis denna. Blev positivt överraskad då jag inte är så förtjust i C.A serier. Nazister som skurkar är aldrig helt fel. Filmvärldens bästa skurkar?
SvaraRaderafilmitch: Jag gillade två saker lite extra i denna. Dels var det att filmen utspelade sig under andra världskriget, det hade jag inte förväntat mig. Dels var det huvudskurken, den djävulska nazisten spelad av Hugo Weaving. Dock tappade filmen för mycket under filmens gång.
RaderaOch jag håller med, nazister på film blir oftast till bra skurkar. Finns många minnesvärda.
Jag tycker nog ganska om den här filmen. Början var lovande. Skön äventyrsmatinéstämning, bra skurk med storhetsvansinne och dessutom nazist. Mot slutet så blev det som du säger utdraget när filmen gick in i den standardmässiga actionfasen.
SvaraRaderahttp://jojjenito.wordpress.com/2012/04/25/captain-america-the-first-avenger/
Jojjenito: Hade ungefär samma upplevelse. Börjar lovande, bra huvudskurk och gillar att det utspelar sig under andra världskriget. Men den tappade allt mer mot slutet.
Radera