
Titel: Rio 2 - Prövar vingarna i Amazonas
Genre: Animerat
Land: USA
År: 2014
Regi: Carlos Saldanha
Röster: Jesse Eisenberg, Anne Hathaway, Andy Garcia, Jamie Foxx
Handling: Blu och Jewel lever ett lyckligt liv med sina tre barn i den magiska staden Rio de Janeiro. När Jewel bestämmer att det är dags för barnen att leva som riktiga fåglar, drar hon med hela familjen till Amazonas.
Omdöme: I ärlighetens namn minns jag inte mycket från den första filmen Rio (2011). Denna inleder på samma ställe - i Rio de Janeiro. Där träffar vi Blu (Jesse Eisenberg) och hans Jewel (Anne Hathaway), samt deras tre ungar. De har blivit vana vid alla mänskliga ting, så som pannkakor, TV, musik osv. En dag när de håller på att göra frukost och tittar på TV, får de reda på att deras art (som de trodde var utrotad) kan finnas i Amazonasdjungeln. Jewel vill hemskt gärna ta sig dit och föreslår en familjeutflykt. Blu är mer tveksam till det hela då han är bekväm i storstaden.

Snart bär det av mot Amazonas och efter sig lämnar man Rio. Detta Rio som är så bildskönt och som är en del av poängen med den första filmen. Givetvis kunde det inte bli lika bra (även om den första filmen inte var mer än ok). Med sig har familjen tre vänner som följer med. Som om det inte vore nog har de en brittisk fågel efter sig som vill hämnas på Blu för att han blivit tillfångatagen. Han har med sig en myrslok och en giftgroda (som är dödsförälskad i den brittiska fågeln). Och så ska man ha några människor också bl.a. i form av en ond, rik tjuvjägare som vill komma åt de blå fåglarna i Amazonas.

Det första jag noterar, förutom att det inte blir lika kul när man inte är i Rio, är att karaktären Blu är svag. Jesse Eisenberg gör inte direkt mycket för att göra den intressant, snarare tvärtom. Men han är inte den enda som inte funkar. Samtliga mänskliga karaktärer är direkt svaga och hade egentligen inte behövts. Det tar bara ifrån en del av glädjen som skapas emellanåt där ute i djungeln.

De två favoritkaraktärerna är nog myrsloken och giftgrodan som slår följe med den brittiska fågeln. De bjuder på mest av humorn i filmen (även om den är begränsad). Giftgrodan känns som den mest genomtänkta karaktären och sticker också ut med sina fina färger och nästan psykopatiska beteende. Hennes besatthet blir rolig att följa.

Synd att filmen som helhet är svag på de flesta hållen. Animeringen är det absolut inget fel på, men med en svag story, tråkiga huvudkaraktärer och en miljö som inte funkar lika bra som Rio de Janeiro gjorde i ettan, ja då blir det ett svagare slutresultat.
Betyg:

Mitt IMDb: 5.5
IMDb: 6.9
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar