Scream

Titel: Scream
Genre: Mysterium/Thriller/Skräck/Komedi
Land: USA
År: 1996
Regi: Wes Craven
I rollerna: Neve Campbell, Courtney Cox, Skeet Ulrich, David Arquette

Handling: Ett år efter att Sidneys mamma blivit mördad inträffar flera mord. Gale Weathers är reporter på lokaltidningen och hon misstänker att det kan vara samma mördare nu som för ett år sedan. Offren är människor i Sidneys närhet och misstankarna riktas allt mer mot hennes pojkvän.

Omdöme: Det är intressant med filmer man ser om och upptäcker nya detaljer kring. Regissören Wes Craven hade gjort sig ett namn i skräckgenren med filmer som The Hills Have Eyes (1977) och inte minst A Nightmare on Elm Street (1984). Så det känns passande att han bjöd på en slags hyllning till genren med denna.



Man kastas direkt in i hetluften när telefonen ringer hemma hos Casey (Drew Barrymore) som är ensam hemma i det enorma huset. Hon poppar popcorn och planerar att se en film. Telefonsamtalet går från ett roligt skämt till skräck på bara några sekunder. Personen som ringer är uppenbarligen en skräckfilmsfantast och snart inser Casey att han är närmare än hon först trott...



Efter den "trevliga" inledningen har man satt ribban. Det är klassiska slashertendenser på mördaren, förutom att han uppenbarligen är lite för tafatt i vissa lägen. Just detta visar sig bli ett återkommande tema. Den maskerade mördaren är inte alls skräckinjagande och det är väl inte heller meningen. Filmen som sådan blir sällan spännande eller skrämmande vilket nog både har att göra med att man sett den förr och att den har glimten i ögat och inte försöker vara superallvarlig.



Det som gör att filmen funkar fint vid omtitt (eller första gången man ser den för den delen) är personligen alla filmreferenser. Karaktärerna är alla filmintresserade känns det som (inte bara killen som jobbar i videobutik och är skräckfilmsfan). Referenserna används på ett smart sätt som gör att man uppskattar filmen lite extra ju mer av titlarna man själv känner till. Detta var något jag inte noterade lika mycket när jag sett filmen tidigare, men nu var det alltså en av filmens styrkor.



Även om filmen på det stora hela är lättsam och lekfull så är den ganska brutal. Eftersom man redan i början etablerat att allt kan hända och vem som helst kan dö så kan aldrig någon känna sig säker. Men hade man fått ändra lite så hade man helt klart gjort den maskerade mördaren mer skräckinjagande, mer iskall och inte så tafatt/svag. Hade även velat se ett bättre och mer överraskande slut. Men allt som allt, en underhållande film som leker med genren och ändå behåller fokus.



Just det, en notering att Skeet Ulrich påminner mig om Johnny Depp som ju var med i A Nightmare on Elm Street (1984). Förmodligen ingen slump då Wes Craven även regisserade den.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.2