onsdag 13 augusti 2014

Jaws



Titel: Jaws / Hajen
Genre: Äventyr/Thriller/Rysare
Land: USA
År: 1975
Regi: Steven Spielberg
I rollerna: Roy Scheider, Richard Dreyfuss, Robert Shaw, Lorraine Gary

Handling: Polischef Brody allierar sig med en ung havsforskare och den färgstarke hajfiskaren Quint i en jakt på liv och död för att förgöra den tre ton tunga vithaj som sprider skräck och fasa i den lilla badorten.

Omdöme: Trots att filmen är från mitten av 70-talet är det inte alls svårt att förstå hur den påverkade de som såg den. Det spelar faktiskt ingen roll när man ser filmen för så fort man ser om den känner man ett obehag. Ett obehag för att ens doppa en tå i havet. För det här är ingen vanlig popcorn-rulle man bara viftar bort och glömmer så fort filmen slutar.



Det är en lektion i hur en sån här typ av film blir som mest effektiv. Inte bara att man ska bygga upp en bild av vad som faktiskt befinner sig där ute utan att egentligen få sig en titt, utan även att vara varsam med effekterna. Det behövs inte dataeffekter för att det hela ska bli trovärdigt. Det är inte så svårt att tänka sig vilken kalkon det hade blivit om man använt sig av taffliga dataeffekter (om än moderna för sin tid) då på 70-talet. Men även när en sån här film görs idag är sällan effekterna till full belåtenhet. Det känns helt enkelt inte levande. Det gör det här.



Filmen är på två timmar och man ska ha klart för sig att den inte är actionspäckad, inte på långa vägar. Men det är också det som gör den så effektiv. För hade man dragit på ordentligt redan under filmens första halva hade slutresultatet inte blivit så minnesvärt. Under den andra halvan vrids spänningen upp ett par snäpp, mer och mer. Det blir en studie i terror när våra tre vänner kommer allt närmare bjässen till haj.


"You're gonna need a bigger boat." - Brody

En sak som är värd att notera lite extra är musiken av John Williams. Den så hyllade musiken är bra, det är den. Men det är under hajens attacker som den är så där bra, minnesvärd och stämningsfull som man vill ha den. Utöver dessa scener är musiken högst medioker. I vissa fall passar den inte filmens stämning då den istället är lite lättsammare och äventyrlig, mer passande för Indiana Jones än Hajen. Men det är en liten detalj som hade varit desto mer uppenbar om musiken varit opassande vid de viktiga tillfällena.



Slutligen måste man säga att filmen är ganska brutal. För trots att man sett den flera gånger är det svårt att inte bli lite tagen vid några av de starkare scenerna. En av dem kommer tidigt i filmen när en pojke blir attackerad. Den andra som sticker ut är givetvis när våra tre vänner på båten attackeras, inte minst Quint (en minnesvärd Robert Shaw).

4 - Skådespelare
4 - Handling
5 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
20 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 8.0
IMDb: 8.1

4 kommentarer:

  1. En favorit gav den 10/10 och har numera glömt bort hur många ggr jag sett den. Mixar skräck och äventyrsfilm bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. filmitch: I djurskräckgenren är den ganska ohotad. Gillar hur den vrider upp skräcken mer och mer. Det är svårt att fly från den där jäkla båten. "We need a bigger boat" hade jag nog också sagt, precis som Roy Scheider :D

      Radera
  2. Jag tillhör den där gruppen som gillar första halvan men är så där måttligt förtjust när filmen övergår i hajjakt. det blir inte lika tajt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sofia: Aha, det var intressant. Själv tycker jag båda delarna funkar fint. Uppbyggnaden är viktig för att den andra delen ska funka. Men det är ändå den andra halvan som innehåller flest av de minnesvärda scenerna.

      Radera