Titel: Weekend at Bernie's / Länge leve Bernie
Genre: Komedi
Land: USA
År: 1989
Regi: Ted Kotcheff
I rollerna: Jonathan Silverman, Andrew McCarthy, Catherine Mary Stewart, Terry Kiser
Handling: Två vänner blir inbjudna till en lyxweekend hos sin chef. När han blir förgiftad verkar ingen märka något, förutom de två vännerna. För att undvika problem med inte minst polisen använder de kroppen som en docka och gör så att folk tror att Bernie fortfarande lever.
Omdöme: Vad har Wake in Fright (1971), North Dallas Forty (1979) samt klassikern First Blood (1982) gemensamt med denna? De är alla regisserade av Ted Kotcheff. Fyra väldigt olika filmer, men alla med sina kvaliteter och sina fans.
Vännerna och arbetskamraterna Richard (Jonathan Silverman) och Larry (Andrew McCarthy) upptäcker ett fel när de går igenom siffrorna på en försäkring som företaget de jobbar på sålt. Det innebär att de kan ha tjänat företaget $2m på att felet rättas till. De går genast till sin chef, Bernie Lomax (Terry Kiser). Som tack för hjälpen bjuder han in dem till sitt hus vid stranden för att fira en weekend med en massa fester.
Vännerna är överlyckliga över inbjudan och åker över till Hamptons för en lyxweekend. Väl framme i huset upptäcker de dock att chefen är död. Gästerna till festen är på ingång och de ville ju inte gå miste om den bästa helgen någonsin. Snart upptäcker de att ingen av gästerna märker att Bernie faktiskt är död. De är så ytliga och självupptagna att de helt enkelt tror han druckit för mycket. De är mer intresserade av gratis champagne och kaviar.
Man kan inte förvänta sig några Oscarsprestationer med en sån här film. Både Jonathan Silverman och Andrew McCarthy är direkt svaga som de två vännerna och det drar faktiskt ner filmen en del. Istället måste man ge Terry Kiser (och stuntmannen) i rollen som Bernie en eloge då han får stå ut med en hel del som död. Snacka om att ta emot mycket stryk! Annars är det lite kul att Catherine Mary Stewart är med som kärleksintresset Gwen. Hon är stabil, precis som hon var i två andra 80-talare i form av The Last Starfighter (1984) och Night of the Comet (1984).
Ser man kritiskt på filmen så hittar man många "fel". Skådespeleriet, handlingen och inte minst reggaemusiken är inte direkt tilltalande. Istället får man ta det hela med en klackspark. Då blir det faktiskt inte så dumt. Man bjuds nämligen på ett par ordentliga skratt, även om det tar runt en halvtimme (det är nämligen då Bernie dör och roligheterna kan börja). Ingen personlig favorit, men den har definitivt sina ögonblick.
2 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
12 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 6.3
Weekend at Bernie's! Haha vilka underbara dårar. Minst en 4/5-film tycker jag. En favoritkomedi i all sin absurditet.
SvaraRaderaSnygg bild! :-)
Henke: Kul att höra att även du (vid sidan av Steffo) gillar denna så pass mycket.
RaderaDen fyller helt klart sin funktion och det är aldrig fel när man får sig ett par goda skratt.
Ojoj! Kanske min sommarfavvo alla kategorier!
SvaraRaderaHar den ständigt i min Sommarklubb!!
Lite snålt här med poängen..men jag tar det. :-)
Som Henke säger: vilka dårar!!
Och förutom Terry Kiser...visst är väl de överspelande McCarthy och Silverman nästan behållningen med rullen!? ;-)
Steffo: Ja, det är lite snålt med betyget, men eftersom den inte tillhör mina favoritkomedier har den svårt att charma mig hela vägen ;) Betyder dock inte att den är sämre än en tråkig standardkomedi från 2000-talet, snarare tvärtom.
RaderaAtt McCarthy och Silverman är svaga får man ta. Men personligen tror jag filmen hade höjts med två bättre prestationer i de rollerna. För i mitt tycke kommer nästan all humor i form av den döde Bernie som får stå ut med en hel del :D