Avanti!

Titel: Avanti!
Genre: Komedi/Romantik
Land: USA/Italien
År: 1972
Regi: Billy Wilder
I rollerna: Jack Lemmon, Juliet Mills, Clive Revill, Edward Andrews

Handling: En man åker till Italien för att hämta hem sin fars kropp. Där träffar han dottern till faderns älskarinna och inleder en affär med henne medan begravningen ska förberedas.

Omdöme: Mästerregissören Billy Wilder och favoriten Jack Lemmon gjorde hela sju filmer ihop. Detta blev samarbete nummer fem. Efter filmer som t.ex. Some Like It Hot (1959) och The Apartment (1960) borde man inte vara överraskad av att deras samarbete funkade så väl. Trots detta var förväntningarna på denna film lite lägre.



Wendell Armbruster, Jr. (Lemmon) äger Armbruster Industries med över 200.000 anställda. När hans far, Wendell Armbruster, Sr. plötsligt dör i Italien sätter han sig på första planet till Italien för att ta hem sin far till begravningen i Baltimore. Hans far brukade spendera en månad på ön Ischia utanför Italiens kust varje sommar de senaste tio åren. Han bodde alltid på samma hotell och i samma svit.



Wendell, Jr. upptäcker snart efter att ha checkat in i sin fars svit att hans far hade hemligheter. Det visar sig inte minst att han haft en affär med en kvinna som också omkom i bilolyckan hans far var med om på ön. Hennes dotter Pamela Piggott (Juliet Mills) har anlänt från Storbritannien för att ta hand om sin mor och ta med henne hem. Men komplikationer uppstår som gör att Wendell, Jr. och Pamela måste spendera mer tid tillsammans än de önskat.



När det kommer till romantiska komedier finns inte många som lyckats bättre än Billy Wilder. Intressant nog var han själv något missnöjd med filmen då det från början inte var tänkt som en komedi. Tanken var att det skulle bli mer som klassikern The Apartment (1960), men även lik den bitterljuva Brief Encounter (1945). Lite av båda tycker jag personligen den har, men visst är det mer komedi och mindre av den känslomässiga biten han uppenbarligen ville komma åt.



Man sitter med ett leende mest hela tiden under filmens över två timmar långa speltid. Det är svårt att inte falla för dess charm och den gemytliga stämning som skapas där på ön Ischia. Det mesta är inspelat på ön och öarna runt omkring vilket givetvis är A och O för att man ska vara "där". Hotellet de bor på är underbart charmigt och hela filmen känns faktiskt mer italiensk än amerikansk.



Jack Lemmon är som vanligt klippt och skuren för den här typen av roll. Efter att han gick med på att spela rollen skrevs en hel del av hans dialog specifikt för honom. Det må inte vara hans mest minnesvärda roll, men man får exakt den typen av roll han spelade bäst.

Brittiskan Juliet Mills överraskar i den kvinnliga huvudrollen och har bra samspel med Lemmon. Hon fångar sin karaktär på ett ypperligt sätt och gick till och med upp över 10 kilo för rollen då regissören krävde det.

Clive Revill, som spelar hotelldirektören Carlo Carlucci är också helgjuten. Men alla är bra och alla karaktärer fyller sin funktion. Tecken på ett bra manus och en skicklig regissör.



Det här visade sig faktiskt vara en ljuvlig liten komedi. För liten måste man ändå säga att den är i jämförelse med många andra Billy Wilder-filmer som hyllas till höger och vänster (i de flesta fall med all rätt). Det känns som en film som vinner på att avnjutas utan några förväntningar. Den har karaktärerna, prestationerna, musiken, humorn, värmen och det lite bitterljuva en sån här film vinner på. Var personligen lite tveksam till den på förhand, men från första början kändes det rätt.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 7.3