Stalker

Titel: Stalker
Genre: Drama/Mysterium/Sci-Fi
Land: Sovjetunionen
År: 1979
Regi: Andrei Tarkovsky
I rollerna: Aleksandr Kaydanovskiy, Anatoliy Solonitsyn, Nikolay Grinko, Alisa Freyndlikh

Handling: Tre män; en vägvisare, en professor och en författare, ger sig in i en förbjuden zon för att söka det mystiska rum där deras innersta önskningar går i uppfyllelse.

Omdöme: Det ska erkännas att efter att ha sett Andrei Tarkovskys Solyaris / Solaris (1972), lockade inte denna film särskilt mycket. Att det skulle vara ytterligare en långsam film hade man klart för sig och det var man inte direkt upplagd för. Men man ska alltid ge en hyllad klassiker en chans och det skulle visa sig att detta skulle bli en lite annorlunda upplevelse än regissörens föregående film.



Vad man ska ha klart för sig är att filmen spelades in i nuvarande Estland, vid och i närheten av kraftverk och kemiska anläggningar. Det mesta av vad man får se är genuint och det har man verkligen tagit vara på. Tarkovsky har låtit miljön (naturen), människan och en mystisk historia stråla samman och skapa en minst sagt unik filmupplevelse.



Att det hela är långsamt berättat må vara lite frustrerande på sina håll, men samtidigt nödvändigt. Det skapar nämligen en speciell atmosfär när vi följer tre män som ska ta sig in i "zonen". Filmen, som är på 163 minuter, har endast 124 tagningar. De flesta håller på i över en minut utan klipp, vissa i över fyra-fem minuter. Trots det, och i många fall p.g.a. detta skapas en drömlik stämning man annars inte hade fått.



Något som bidrar till den drömlika stämningen är fotot som inte bara har tagningar där kameran många gånger åker i sidled eller sakta zoomar in, utan även något annat. Majoriteten av scenerna utanför "zonen" använder sig av något som heter brun monochrome. Det ger fotot en rostig look som är riktigt häftig och gör filmens utseende extra effektfullt. Inne i "zonen" är det vanligt färgfoto förutom i några fall då den rostiga looken används.



Produktionen lär ha varit allt annat än enkel. Man spelade in stora delar av filmen, men när materialet skulle framkallas i Moskva förstördes allt. Tarkovsky fick ta in en ny fotograf (han kom inte överens med den ursprungliga) och filma om i stort sett hela filmen. Detta efter att ha varit nära på att lämna projektet efter att den första versionen förstördes. Tragiskt nog dog han några år senare (1986) av de giftiga kemikalierna han fått i sig under den långa inspelningen. Två andra i filmteamet lär ha gått samma öde till mötes.



Vad går det hela ut på då? En vägvisare kallad för en Stalker ska leda två män, som han kallar för författaren och professorn in i "zonen". För att ta sig in i den måste man ta sig förbi beväpnade vakter och höga stängsel. Stalker gör givetvis det hela mot betalning. Han har en fru och dotter att ta hand om där hemma. Denna "utflykt" kommer dock sätta de tre männens nerver, psyke och mod på prov. Målet är att ta sig till "rummet" där de innersta önskningarna går i uppfyllelse. Men vägen dit är fylld av fällor som Stalker måste försöka guida dem förbi.



Ok, för att sammanfatta det hela är det här inte någon ny favoritfilm. Men en bra film är det. Den har några svackor under resans gång som gör att den tappar lite betygsmässigt. Här finns dock mycket att ta med sig och jag gillade verkligen hur filmen drog in en i en annorlunda, drömlik och lite kuslig värld. Det må inte vara en film man ser om, men det är få filmer man sett som har en sådan unik vision. Häftig på sitt speciella sätt. Så häftig att det kom en serie dataspel inspirerade av filmen (och boken filmen delvis baseras på). Svag fyra.



4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 8.2