Mercury Rising

Titel: Mercury Rising / Kod Mercury
Genre: Action/Kriminalare/Thriller
Land: USA
År: 1998
Regi: Harold Becker
I rollerna: Bruce Willis, Alec Baldwin, Miko Hughes, Chi McBride

Handling: Den avhoppade och cyniske FBI-agenten Art Jeffries liv får ny fart både känslo- och händelsemässigt när han tar en autistisk liten grabb under sitt beskydd. Nioårige Simon är ett siffergeni och har av en slump knäckt en superhemlig och avancerad krypteringskod som USA:s regering satsat stora pengar och prestige på. Han måste tystas för gott...

Omdöme: FBI-agenten Art Jeffries (Bruce Willis) kommer inte särskilt bra överens med sina högsta chefer. Han blir degraderad från att vara infiltratör till att jobba med avlyssning och diverse jobb ingen vill ha. Så en dag ska han kolla upp ett fall där en liten pojke försvunnit i samband med att hans föräldrar hittats brutalt mördade. Pojken Simon (Miko Hughes) visar sig vara autistisk och har av en slump knäckt en kod som regeringsbyrån NSA vill hålla hemlig - till varje pris.



Ok, när filmen börjar möts man av en positiv och en negativ nyhet. Den positiva är att man med en gång tänker på James Bond när man hör musiken. När förtexterna så rullar fram får det sin förklaring - John Barry står för musiken, mycket trevligt. Den negativa nyheten kommer längre fram under förtexterna när Peter Stormares namn dyker upp. Det är per automatik så att hans överspel sänker förväntningarna på en film. Som tur är visar det sig vara en av hans bästa (och kortaste) inhopp någonsin.



Precis som i regissören Harold Beckers tidigare thriller Malice (1993) syns Alec Baldwin i en skurkroll. Här spelar han en NSA-chef vid namn Nick Kudrow som är en elak jäkel. När han får reda på att ett barn knäckt en topphemlig kod blir han inte särskilt glad och det får två av hans anställda erfara. Han skickar även ut en torped för att röja undan bevisen, men räknar inte med Art Jeffries.



Filmen är lite väl otrolig och tillrättalagd kan jag tycka. Det finns saker i grundstoryn som helt enkelt känns för korkade för att en professionell byrå som NSA skulle strula till. Överhuvudtaget blir det inte särskilt övertygande eller för den delen trovärdigt. Dessutom är ungen Simon riktigt jobbig och skådespelaren gör inte heller något bra jobb.



En av få ljusglimtar är musiken som för det mesta ger filmen lite klass. Sen är Bruce Willis alltid ok, men känns inte heller han på topp. Han lyckades ju istället desto bättre året senare med en unge vid sin sida i klassfilmen The Sixth Sense (1999).

3 - Skådespelare
2 - Handling
2 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 5.5
IMDb: 6.0

---

Filmens största problem är givetvis hela manuset. Att en liten unge må knäcka superhemliga koder är en sak, men hela den efterföljande jakten på ungen är helt obegriplig. Finns ingen logik i det hela, han är knappast ett hot eftersom han inte ens är medveten om vad han har knäckt, eller att han har knäckt någon kod. Varför NSA överhuvudtaget skulle sätta in sin kod i någon obskyr tidning är också en gåta. Nåja, om man bortser från det korkade manuset så är filmen en dussinvara. Bruce Willis går på sparlåga och Alec Baldwin är lika intetsägande som en IKEA-möbel. En av få ljuspunkter är Peter Stormare och hans en minut långa inhopp utan dialog, precis så som vi vill ha han i en film. En annan ljusglimt är John Barrys karaktäristiska Bond-aktiga musik.

Betyg: XX