söndag 5 oktober 2014

Mrs. Doubtfire



Titel: Mrs. Doubtfire / Välkommen Mrs. Doubtfire
Genre: Komedi/Drama
Land: USA
År: 1993
Regi: Chris Columbus
I rollerna: Robin Williams, Sally Field, Pierce Brosnan, Robert Prosky

Handling: Efter en bitter skilsmässa, klär den arbetslöse mannen ut sig till en kvinnlig hushållerska för att kunna spendera mer, hemlig, tid med sina barn på sin frus bekostnad.

Omdöme: Vissa gånger (läs: ofta) kan det vara skönt att se en film av det här slaget. Inte blir det sämre av att man har en duktig komiker som Robin Williams som får ta ut svängarna med jämna mellanrum. I grund och botten är Daniel (Williams) som ett stort barn. Han jobbar som röstskådespelare, men har svårt att samarbeta under inspelningen av en animerad film. Han lämnar jobbet, något som kommer visa sig vara ett ödesdigert misstag.



Hans fru Miranda (Sally Field) är den i familjen som drar in de stora pengarna. Det är även hon som jobbar långa dagar. Något i deras äktenskap har gått snett och hon begär skilsmässa. Eftersom Daniel inte har något jobb får hon vårdnaden om barnen. Daniel har nu tre månader på sig att skaffa jobb och visa att han är kapabel att ha ett ordnat liv åt sig själv och sina tre barn. Det är barnen han lever för och att inte få träffa dem mer än en gång i veckan är för honom oacceptabelt.



När han får höra att Miranda ska sätta in en annons i jakt på en hushållerska, ser han sin chans att vara nära barnen. Han ber sin bror, som är proffs inom makeup i filmbranschen om hjälp att transformera honom till - Mrs. Doubtfire. Eftersom Daniel är en pärla på röster har han inga problem med att lura folk att tro att han är en gammal tant från England. Frågan är bara om han lyckas lura sin ex-fru samtidigt som han klarar av att ta hand om städning, matlagning och barnen - i högklackat.



För att det här ska funka måste man hitta rätt ton för filmen. Blir den för lättsam blir det bara larvigt. Blir den för allvarlig funkar det inte heller. Som tur är hittar man rätt. Historien har i grund och botten en lite allvarligare ton med en gång då Daniel blir bedrövad av att förlora sina tre kära barn i vårdnadstvisten. Men in kommer Mrs. Doubtfire och Daniel är som fisken i vattnet när han iklär sig rollen.



Daniel har fortfarande kvar känslor för Miranda. Det är hon som vill gå vidare och det tar inte lång tid innan hon inleder ett förhållande med en gammal vän, snyggingen Stu (Pierce Brosnan). Eftersom Miranda anförtror sig det mesta till Mrs. Doubtfire, kan Daniel försöka påverka med "sunda" värderingar och tips. Självklart blir Daniel minst sagt tävlingsinriktad när han är runt Stu, något som leder till flera av de bättre scenerna i filmen.



Filmen blir nog som bäst när både Daniel och Mrs. Doubtfire ska infinna sig på en fin restaurang. Utan att gå in på detaljer så får han att stå i och Robin Williams är perfekt i de dubbla rollerna. Självklart blir man lite ledsen på sina håll när man tänker på att han dog för inte så länge sen. Men mestadels får man sig en hel del skratt, precis som det ska vara när han är i farten i en sån här roll. Trevlig både för stunden och lite mer än så.



4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.8

4 kommentarer:

  1. Jodå den duger men jag är inte direkt sugen på att se om den. Å andra sidan var aldrig R.W någon favorit hos mig men det berodde nog mer på valet av hans filmer än hans kvalité som skådis.

    SvaraRadera
    Svar
    1. filmitch: Tror inte jag hade sett den sen jag såg den på bio när jag var i England när den kom.

      Tycker Robin Williams var duktig, men ingen superfavorit. Han gjorde dock runt en tio filmer jag gillar så en del bra val gjorde han. Sen finns det så klart flera bottennapp, men de är man inte särskilt sugen på att se om...

      Radera
  2. Jag har sett den här filmen såååå många gånger. En riktig liten favorit.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fiffi: Var lite orolig för att den skulle vara undermålig med tanke på att jag inte hade sett den på så pass länge. Men den hittade den där balansen mellan allvar och humor som gjorde den rakt igenom trevlig att titta på.

      Radera