Sherrybaby

Titel: Sherrybaby
Genre: Drama
Land: USA
År: 2006
Regi: Laurie Collyer
I rollerna: Maggie Gyllenhaal, Ryan Simpkins, Giancarlo Esposito, Danny Trejo

Handling: Efter en fängelsedom för drogrelaterade brott stiger Sherry Swanson ut i världen med nya ögon. Som 16-åring födde hon ett barn, Alexis, som växt upp och lever tillsammans med Sherrys bror Bobby och hans hustru Lynette. Nu vill Sherry ta del av sin dotters liv igen. Men den instabila mamman vandrar på ostadig mark - minsta felsteg hotar att rasera den sköra tillvaron för Sherry vars mentalitet stagnerat i det tonårsliv hon en gång lämnade utanför fängelsemurarna.

Omdöme: Detta var en film jag inte minst hörde talas om under Stockholm Filmfestival då filmen och Maggie Gyllenhaal fick fina lovord och priser. Det är en historia om Sherry (Gyllenhaal) som precis lämnat fängelset och ser fram emot att få ordning på sitt liv, fortsätta vara drogfri och inte minst få vara med sin dotter Alexis (Ryan Simpkins). Dottern har bott hos hennes bror och hans fru, och de har blivit väldigt fästa vid henne och hon i dem.



Sherry upptäcker ganska omgående att livet på utsidan inte är någon dans på rosor. Hon måste bo på ett hem med andra nysläppta fångar, träffa sin övervakare och skaffa jobb. Inget går smärtfritt. Hon får genast en fiende på hemmet, övervakaren kör hårt med henne och för att få ett jobb hon kan tänka sig att hålla på med krävs det att hon utför vissa "tjänster".



Vad som slår mig tidigt, eller åtminstone under filmens första halva är att det i princip endast är Maggie Gyllenhaal som bär upp filmen. Det är inte dåligt, men det leder inte direkt någonvart. Det stannar också upp en del halvvägs in när filmen står och väger. Vad ska hon göra med sin dotter? Ska hon ta tag i sitt liv eller förlora greppet än en gång, och för alltid? Här vänder filmen tack och lov och blir bara bättre.



Det känns som Gyllenhaal under den andra halvan får hjälp med det mesta för att det här ska bli en bra och gripande historia. Hur det ska gå är långt ifrån säkert och det är precis så en sån här film ska utveckla sig. Ett felsteg och det kan vara det sista hon ser av sin dotter.



Hennes relation till Dean (Danny Trejo), som hon träffar på ett AA-möte är en ljusglimt som jag gillar. Den utvecklas också till något mer än vad man först hade trott. Likväl är hennes relation till sin far klart intressant och ger svar på vad som kan ha gått snett. Denna bit tycker jag för övrigt att man behandlar precis lagom och på ett slående sätt. Det är mycket som klarnar efter en scen mellan dem och blir lite av vändpunkten för henne och filmen.



Utan tvekan är det här Maggie Gyllenhaals film och riktigt bra är hon också. Det hade lätt kunnat bli en massa skrikande och för mycket misär för henne som den white trash-tjej Sherry är. Istället balanserar hon hela tiden på gränsen vilket gör det klart intressantare. Man känner för Sherry även om hon är allt annat än en perfekt människa eller lämplig mor till sin dotter. På det stora hela en givande liten film och en typisk festivalfavorit av en anledning, även om den hade vunnit på att vara jämnare.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.7

---



Filmen vann Grand Prix Crystal Globe på Karlovy Varys Filmfestival 2006 för bästa film. Dessutom fick Maggie Gyllenhaal pris för bästa skådespelerska. Hon nominerades även till en Golden Globe för rollen.

Även på Stockholms Filmfestival belönades den med Bronshästen för bästa film och Gyllenhaal vann för bästa skådespelerska.