Vi är bäst!

Titel: Vi är bäst! / We Are the Best!
Genre: Drama
Land: Sverige/Danmark
År: 2013
Regi: Lukas Moodysson
I rollerna: Mira Barkhammar, Mira Grosin, Liv LeMoyne, David Dencik

Handling: Stockholm 1982. En film om Bobo, Klara och Hedvig. Tre tjejer som är i tidiga tonåren. De är modiga och tuffa, starka och svaga, förvirrade och knasiga. De får klara sig själva alldeles för tidigt. Värmer fiskpinnar i brödrosten när mamma är på krogen. Startar ett punkband utan att ha instrument att spela på, trots att alla säger att punken är död.

Omdöme: När historien drar igång får vi lära känna Bobo (Mira Barkhammar) och Klara (Mira Grosin), två unga punktjejer i Stockholm 1982. De ses som udda och har bara varandra som vänner. De tycker föräldrarna är dumma i huvudet och alla i skolan ser konstigt på dem. Så kommer de på idén att starta ett punkband tillsammans. Problemet är bara att de båda är omusikaliska och inte kan spela något instrument. Kan Hedvig (Liv LeMoyne), en kristen gitarrspelande blond tjej på deras skola bli räddningen?



Under filmens första halvtimme får man följa vännerna Bobo och Klara. Det är faktiskt smärtsamt att följa dem under denna halvtimme. Orsak? De spelas pinsamt dåligt av skådespelarna, karaktärerna är småjobbiga och de kan inte sjunga eller spela för fem öre. Det är nästan så det kryper i kroppen på en och man undrar vart det ska ta vägen. Ett riktigt bottennapp månne?



Så dyker Hedvig upp och balanserar upp det hela en aning. För Liv LeMoyne som Hedvig är det bästa med filmen, utan tvekan. Hon är den enda av de tre tjejerna som kan agera och känns äkta. Sen skadar det inte att hon både kan spela ett instrument (gitarr) och sjunger bra. Problemet är bara att hon hela tiden får kliva åt sidan. Det är trots allt en film om Bobo och Klara i första hand.



Eftersom filmen utspelar sig 1982 är det givetvis många detaljer som måste stämma för att det hela ska bli genuint. Här har man för det mesta lyckats med mjölkpaket, tandkrämstuber och diverse annat. Tyvärr infinner sig inte den rätta stämningen rent 80-talsmässigt. Dåligt är det inte, men här hade man helt klart kunnat göra mer. Det som är tydligast är dock det undermåliga skådespeleriet av de två tjejerna i huvudrollerna. Det blir ett för stort hinder som man inte riktigt kommer över under filmens gång, även om den tar sig från när Hedvig gör entré.

2 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 7.2

---



Filmen tog hem Tokyo Sakura Grand Prix för bästa film på Tokyos Filmfestival 2013.