I Am Not Lorena

Titel: No Soy Lorena / I Am Not Lorena
Genre: Drama/Mysterium/Thriller
Land: Chile/Argentina
År: 2014
Regi: Isidora Marras
I rollerna: Loreto Aravena, Paulina García, Gabriela Aguilera, Lautaro Delgado

Handling: Ett fall av felaktig identitet blir en levande mardröm när en ung skådespelerska finner sig obevekligt överfallen av skuldinsamlare.

Omdöme: Olivia (Loreta Aravena) är en teaterskådespelerska som under en tid fått samtal där folk sökt en Lorena Ruiz. Hon känner ingen vid det namnet och ber folk att sluta ringa. Hennes förklaring till varför hon inte bara byter telefonnummer är "jag är ju skådespelerska, alla har det här numret". Men när inkassobolag börjar ringa förstår hon att situationen är ohållbar. Hon måste hitta Lorena.



Upplägget är inte alls dumt och det var det som lockade mig till filmen. Vad skulle det visa sig vara? Skulle det handla om en kapad identitet, skulle Olivia visa sig vara schizofren och faktiskt vara Lorena (också) eller skulle det vara något helt annat? Istället för att bygga upp mysteriet och bjuda på något sevärt och kanske spännande eller annorlunda så blir det inget av det hela.



Eftersom man hoppas på att filmen ska tända till håller den intresset uppe någorlunda väl. Men mest får man följa Olivia som går på repetitioner och besöker diverse inkassobolag för att prata med dem personligen. Samtidigt försöker hon lista ut vem Lorena är. Här känns det ett tag som något är på väg att hända. Olivia följer efter en person och hamnar till slut på en skum klubb. Men det hela rinner ut i sanden och när filmen slutar har man inte blivit mycket klokare. Synd.

3 - Skådespelare
2 - Handling
2 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 5.5 alt. 6.0
IMDb: 6.2

---

Om visningen: Filmen går på lilla Grand 4 med fem rader och lite över 40 platser, givetvis utsålt. Är tidigt på plats för att inte sitta intill väggen alternativt längst fram i den lilla salongen. Får en bra plats och inväntar att det hela ska dra igång.

Eftersom några skrivit upp sig på en lista som "reserver" ifall någon inte skulle dyka upp, släpper de in två personer ("reserver") precis när filmen ska till att börja. Det är efter reklamen och belysningen har precis släckts. De två som kommer in, som inte är i sällskap, är som råttor i en bur. De går ner till rad 1 där det finns några lediga platser. Men de som sitter på platserna intill säger att de bara gått ut och köper godis. En av de två som letar platser är en kvinna och hon säger att hon tycker det var konstigt. Uppenbarligen verkar hon inte tro på dem. Kort därpå kommer de två till sina platser. Då säger någon åt dem att det finns två platser längst in på raden där jag sitter. Ok, nu kommer de. Filmen har precis börjat och de ska klämma sig förbi hela raden. Givetvis är jag längst så när killen kommer slår han ordentligt i mitt vänster knä. Trevligt! Men givetvis inte hans fel.

När filmen sedan kommer igång händer det som man bara väntar på. Det som alltid händer på festivalen. Runt fem minuter in blir duken plötsligt svart, men ljudet och dialogen fortsätter. Nej, tänker jag. Men innan jag hinner fundera så mycket mer kommer bilden tillbaka och allt är sedan som det ska vara. Det blev svart i några få sekunder, men man blev allt orolig då man varit med om att det kan leda till mycket långa avbrott. Med facit i hand hade man förvisso inte missat något av värde.