Titel: E.T. the Extra-Terrestrial
Genre: Äventyr/Drama/Sci-Fi
Land: USA
År: 1982
Regi: Steven Spielberg
I rollerna: Dee Wallace, Henry Thomas, Drew Barrymore, Peter Coyote
Handling: Detta är en berättelse om en utomjording som blir övergiven av sina egna under ett besök på jorden. Den 10-årige pojken Elliott bestämmer sig för att beskydda sin nyfunne vän från oförstående vuxna och äregiriga vetenskapsmän.
Omdöme: Allt är upplagt för en mysig upplevelse. Det är 80-tal i en villaförort i Kalifornien och några barn och ungdomar umgås när de väntar på att deras pizza ska levereras. Då ser den yngsta pojken Elliott (Henry Thomas) något ute i trädgården. Det är E.T. som kommit på besök efter att han av misstag blivit lämnad av sina egna på jorden. Snart har Elliott tagit in E.T. i hemmet. Han introducerar honom för storebror Mike och lillasystern Gertie (Drew Barrymore), men försöker hålla det hemligt för mamma Mary (Dee Wallace) som nyligen separerat från deras pappa som befinner sig i Mexiko.
Det är alltid lite vanskligt att se en hyllad och omtalad barnfilm för första gången som vuxen. Men en riktigt bra film ska hålla i alla väder. Steven Spielberg gjorde några år tidigare Close Encounters of the Third Kind (1977) och jag tycker de två filmerna går lite hand i hand med varandra. Båda har ju besök av utomjordingar, men det är främst det faktum att båda har en sista 20-30 minuter som gör filmerna för utdragna.
Man kommer ganska snabbt in i atmosfären och det är egentligen inget fel på upplägget. Tyvärr bjuds man inte på något utöver det vanliga när man ser filmen för första gången idag. Skönt nog blir filmen inte så sockersöt eller med barnskådespelare man stör sig på. Det gör att den känns lite mer genuin.
Henry Thomas som Elliott är stabil och det är kul att se en väldigt liten Drew Barrymore som Gertie. Hade alltid fått för mig att hon skulle vara lite äldre här och ha den huvudsakliga barnrollen. Men det funkar fint så här också. Och duktig är hon här. Sen dyker ett annat halvkänt ansikte upp i en liten biroll, nämligen Erika Eleniak som jag tyckte jag kände igen, men inte kunde placera förrän namnet dök upp i eftertexterna.
Det finns egentligen inget med filmen som överraskar. Man vet ungefär vad man ska få när Spielberg är i farten om man sett några av hans andra filmer i genren. Det är väl det som är synd med filmen. Den bjuder inte på något direkt minnesvärt, även om den säkerligen funkade bättre när den kom än vad den gör idag. Hade man sett den då hade filmen nu haft en nostalgisk faktor som man inte får underskatta. När det saknas för egen del blir det alltså lite platt, även om den har några klassiska scener.
3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 7.9
Det är alltid riskabelt att se populära filmer i efterhand -- det blir svårt att bedöma dem rättvist. Du verkar ha fått samma intryck av ET som jag fick av Halloween när jag väl såg den. Man har svårt att se det eventuellt nyskapande eftersom man sett det i flera andra versioner innan.
SvaraRaderaSofia: Ja, man önskar att man kunde bli mer tagen av en sån här film för ingredienserna finns där. Jag misstänkte dock att det skulle bli på detta vis och det är en av orsakerna varför jag väntat så länge. Men glad att Decennier ändå fixade så att jag äntligen tog och såg den! :)
RaderaOj, hade du inte sett ET förut? Pratade vi om det? Minns inte. Annars hade den kunnat vara en given gemensam film. Jag såg den då, på 80-talet och har under lång tid då och då funderat på om det var dags att se om den. Snart så...
SvaraRaderaHenke: Nej, jag tror inte vi diskuterade det eftersom jag tog för givet att du hade sett den och då var den inte aktuell, synd. Hade inte sett den tidigare, nej.
RaderaJag såg den när det begav sig och fann den trist och smetig redan under 80-talet. Har aldrig sett om den.
SvaraRaderafilmitch: Haha, ok känns "tryggt" att höra att man kanske inte hade tyckt den var superbra när det begav sig heller...
Radera