Titel: The Imitation Game
Genre: Drama
Land: Storbritannien/USA
År: 2014
Regi: Morten Tyldum
I rollerna: Benedict Cumberbatch, Keira Knightley, Mark Strong, Matthew Goode, Charles Dance
Handling: Berättelsen om den brittiska matematikern och kryptoanalytikern Alan Turing. Tillsammans med ett team av skickliga kodknäckare spelade han en nyckelroll i de allierades framfarter under andra världskriget.
Omdöme: Alan Turing var precis som många andra genier inte särskilt lätt att ha att göra med. Hans sociala förmåga gjorde att han inte direkt var omtyckt av sin omgivning, men det var svårt att inte respektera hans vision och kunskap. Redan som ung var han annorlunda. Men så länge han fick göra det han var bra på brydde han sig inte om vad andra tyckte om honom.
Benedict Cumberbatch spelar Alan Turing och gör det bra. Han gör i princip vad man kan förvänta sig av honom och lyckas få en att känna för honom, trots att han alltså inte är så lätt att tycka om. Alan gör det inte lätt för sig. Men vem säger att den lätta vägen alltid är den rätta? Det jag inte direkt gillar med honom är att han tydligt måste visa att han är duktig på det han gör. Han är inte ödmjuk och då är det inte särskilt svårt att förstå att alla tittar snett på honom och att han inte har några vänner.
När Keira Knightley dyker upp som Joan Clarke får han äntligen en vän och någon som förstår honom. Någon som är på en liknande nivå, men som har lite bättre sociala egenskaper. Det står dock klart ganska tidigt att det inte är någon typisk kärleksrelation mellan Alan och Joan. Detta är faktiskt skönt att slippa då man annars hade fått en väldigt typisk historia som man sett många gånger förr. Nu är det fortfarande inget direkt nytt man bjuds på, men ändå inte så det blir tråkigt.
För regin står norrmannen Morten Tyldum, vars förra film var Huvudjägarna (2011). Att han lyckats göra en Oscarsfilm av det här måttet är kanske inte direkt överraskande, men trots allt lite kul att han lyckats så väl som han gjort. Personregin är det inget fel på, faktiskt det som är mest lyckas med filmen. Ja, tillsammans med musiken av Alexandre Desplat som är klart bra. Däremot är krigsscenerna lite halvsvaga med en del effekter som borde varit bättre.
Filmen har ett förvånansvärt bra tempo filmen igenom, även om den tappar en del under sista tredjedelen. En bidragande orsak till tempot är att filmen utspelar sig under tre perioder. Det är "nutiden" som är början av 50-talet, det är tiden runt andra världskriget (1939-1942 ungefär) som utger den största delen av filmen, samt 1928 då Alan går i skolan där han formas till den han är som vuxen. Filmen blir därför inte tempofattig eller tråkig som den lätt hade kunnat bli. Med det sagt är den ganska ordinär och lättglömd, även om historien om Alan Turing är viktig i sig. Kul förresten att Cumberbatch lär vara en mycket avlägsen släkting (kusin) till Alan Turing...
4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 8.3
Benedict Cumberbatch kan verkligen hålla en hel film på sina axlar. Så otroligt bra han är här, precis som han alltid är. Och så otroligt felcastad Kiera K är. Som alltid. ;)
SvaraRaderaFiffi: Han är bra här och drar ett tungt lass på egen hand. Däremot är jag inte lika kritisk till Kiera, även om hon inte är någon favorit. Tycker hon gör vad hon ska med rollen. Visst hade någon annan kunnat göra mer med den, men hon gör inte bort sig. Benedict är dock filmens starkaste kort, tillsammans med Desplats fina musik.
RaderaHåller med herr Noir här om Knightley, jag brukar mest störa mig när hon är malplacerad britt i amerikanska rullar. Tycker hon gör ett helt OK jobb här, även om någon annan kanske kunde gjort den än mer rättvisa.
RaderaGustav: Hon är ingen favorit och funkar inte alltid, men jag har inga förutfattade meningar när hon är med. Här funkar hon. Hon funkade även som amerikanska i Laggies (2014), vilket överraskade mig.
Radera