
Titel: New York Confidential
Genre: Film-Noir
Land: USA
År: 1955
Regi: Russell Rouse
I rollerna: Broderick Crawford, Richard Conte, Anne Bancroft, Marilyn Maxwell
Handling: Yrkesmördaren Nick Magellan blir värvad att jobba för den korrupta affärsmannen Lupo, som styr över ett brottssyndikat i New York.
Omdöme: Man kan säga att det finns olika typer av undergenrer inom film-noir. Vissa är mer åt melodramahållet, andra mer åt gangsterhållet. Men så finns det även klassikers av kända regissörer/med kända skådespelare och b-filmer som inte behöver vara sämre för det, men som hade mindre budget och mindre kända ansikten. I det här fallet kan man säga att man får lite av båda. Man har nämligen en relativt känd regissör med tre välkända ansikten, men där filmen blivit bortglömd i genren.

Charlie Lupo (Broderick Crawford) styr över ett brottssyndikat i New York. Syndikatet är utspritt över hela landet i de största städerna med varsin boss. Lupo är alltså New Yorks högsta höns. Efter att någon gett sig på en av deras män kräver Lupo hämnd. Han kallar in Nick Magellan (Richard Conte), en yrkesmördare som iskallt dödar tre män i en bar. Lupo är imponerad. Han kände dessutom Nicks far som var en god vän. Lupo bestämmer sig för att ge Nick anställning som sin personlige bodyguard.

Lupos dotter Kathy (Anne Bancroft) är allt annat än glad över sin fars verksamhet. Hon vill leva ett normalt liv utan att stå i skuggan av sin far. Nick blir den ende hon kan prata med om situationen och hon verkar snart falla för honom, men han vet vad det skulle innebära att ha en relation med bossens dotter. Samtidigt får Nick fullt upp med bossens flickvän Iris (Marilyn Maxwell), ett blont bombnedslag som inte är sen med att göra närmanden mot Nick.

Trion Broderick Crawford, Richard Conte och Anne Bancroft är alla klart bra i sina roller och ger filmen den rätta spetsen. Även om Bancroft inte är en femme fatale så gör hon en minnesvärd prestation som en tuff, men ändå osäker ung kvinna som vill bryta sig loss. Conte är något av en noir-favorit, men det är ändå kul att se honom i en så återhållsam roll (även om han exploderar när det behövs). Crawford är alltid sevärd med sin auktoritära och aggressiva stil. De tre höjer filmen en del på egen hand.

Filmen har en rapp dialog där Broderick Crawford kör som en kulspruta när han kommer igång. Han har ett hett temperament och den lugne Nick får agera förnuftets röst. När det börjar brinna i knutarna för brottssyndikatet måste ett vittne tystas. Här stiger temperaturen ett snäpp och alla blir nu en måltavla. Intressant nog finns här inga goda mot onda, endast "onda". På sätt och vis påminner filmen en del om klassiska Sweet Smell of Success (1957) där en mäktig man i New York måste hålla koll på sin dotter med hjälp av sin högra hand.
4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt
Betyg:

Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 7.0
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar