All or Nothing

Titel: All or Nothing
Genre: Drama/Komedi
Land: Storbritannien/Frankrike
År: 2002
Regi: Mike Leigh
I rollerna: Timothy Spall, Lesley Manville, Ruth Sheen, Sally Hawkins

Handling: Pennys kärlek för sin partner, taxiföraren Phil, har tagit slut. Han är en snäll och filosofisk man och hon jobbar på en stormarknad. Deras dotter städar på ett äldreboende och deras son, Rory, är arbetslös och aggressiv. Lyckan i familjens liv har tagit slut, men när en tragedi drabbar dem förs de närmare varandra igen.

Omdöme: Efter att ha sett ett par Mike Leigh-filmer börjar stilen kännas igen. Även om det sällan blir riktigt bra så bjuds man oftast på vanliga arbetarklassmänniskor av olika slag. Skönt nog slipper man direkt misär med droger, misshandel och annat som ofta förekommer i brittisk film om arbetarklassen.



Handlingen kretsar kring tre familjer som bor i samma bostadskomplex. Familjens tre vuxna kvinnor är vänner och umgås titt som tätt, bl.a. när de går ut och tar en öl till helgen. Det är Penny (Lesley Manville, som var så bra i Another Year (2010), min första Mike Leigh-film för övrigt) som jobbar som kassabiträde och som bor ihop med taxichauffören Phil (Timothy Spall) och deras två överviktiga barn, en dotter och en son. Det är Maureen (Ruth Sheen) som är arbetskollega till Penny och en glad ensamstående kvinna med en tonårsdotter som har problem med sin pojkvän. Och så är det Carol (Marion Bailey) som är alkoholiserad, bor med sin make Ron (även han taxichaufför) och deras tonårsdotter Samantha (Sally Hawkins) med viss lolitavarning över sig.



Vad man lyckas med utan problem är att hoppa mellan karaktärerna utan att det blir grötigt eller svårt att hänga med i vem som är vem. Det hela inleds mest med att vara lite grått och trist. Det må inte vara diskbänksrealism, men inte heller särskilt vackert att titta på eller direkt engagerande från början. Men det puttrar på i ett behagligt tempo och trots en inblick i några familjers vardag så bjuds man på passande humor som bjuder på en del skratt.



Det som till slut blir mest lyckat är skådespelarna där de allra flesta är bra eller mycket bra. Bäst är de som har de största rollerna, inte minst Sally Hawkins som här gjorde sin långfilmsdebut. Lesley Manville, Ruth Sheen och Timothy Spall är alla veteraner som också förtjänar beröm. Typiska brittiska skådespelare som kanske inte alltid har Hollywood-utseendet, men som levererar i film efter film. Mike Leigh har alltid bra prestationer i sina filmer, vilket inte borde överraska. Allt som allt en klart stabil film utan att verkligen bjuda på det lilla extra.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 7.5