torsdag 14 maj 2015

El orfanato / The Orphanage



Titel: El orfanato / The Orphanage / Barnhemmet
Genre: Mysterium/Thriller
Land: Spanien
År: 2007
Regi: J.A. Bayona
I rollerna: Belén Rueda, Fernando Cayo, Roger Príncep, Geraldine Chaplin

Handling: Laura flyttar tillsammans med sin man och deras son Simon in i ett för henne bekant hus. Det är det gamla barnhemmet hon växte upp i. De har rustat upp det och tänker driva det som förr. Deras nya hem och de mystiska omgivningarna väcker Simons fantasi och pojken börjar alltmer dras in i ett universum fyllt av fantasifulla sagor och inte helt oskyldiga lekar. Simons värld bekymrar och skrämmer Laura och väcker dunkla och otäcka minnen från hennes egen barndom till liv.

Omdöme: Vill minnas att detta var en omtalad film när den kom. En film som förde tankarna till The Others (2001), eller? Det börjar utan tvekan så när Laura (Belén Rueda) flyttar in i det gamla barnhemmet hon växte upp i. Det är upprustat och blir ett mycket trevligt hem för henne, maken Carlos och sonen Simon. Det är åtminstone tanken. Men när Simon, som har låtsasvänner, plötsligt börjar leka konstiga lekar och säger att han träffar flera nya vänner ingen sett till, blir Laura orolig.



Laura dras snart in i Simons värld som verkar vara kopplad till hennes egen tid på barnhemmet. När så Simon plötsligt försvinner är mysteriet ett faktum. Vart har pojken tagit vägen? Har någon kidnappat honom? Lever han? Har han drunknat i vattnet i närheten av huset vid fyren och grottan han tidigare besökt med Laura? Laura har många frågor och tillsammans med maken Carlos inleder de en jakt på sanningen som kommer att pågå i flera månader.



En film jag kommer att tänka på är The Babadook (2014) som mycket väl kan ha sneglat åt denna film. Inledningsvis tycker jag filmen inte är så speciell. Dess första tredjedel, ja runt 45 minuter, kretsar mest kring huset där Laura och Simon inte gör så värst mycket. Men när så pojken försvinner blir det genast intressantare. Filmen tar en lite annan vändning och handlingen utspelar sig nu inte bara i huset. Det blir ett välkommet miljöombyte som gör filmen gott.



In i handlingen kliver mediet Aurora (Geraldine Chaplin) för att försöka få kontakt med det som stört Laura i huset. Personligen har jag lite svårt för medium, men i vissa fall kan de funka på film. Det här är ett sånt tillfälle. Temperaturen stiger alltmer och när Laura börjar komma närmare sanningen blir det hela ganska så nervkittlande.



Tyvärr har filmen några svagheter. Den inledande trekvarten är i svagaste laget och det gör att man kommer in snett redan från början. Sen känns filmen lite spretig. Man önskar att man hade tätat till det hela lite mer. Det hade räckt med en speltid på 90 minuter för att åstadkomma det man hade på gång. Istället blir det lite av en missad möjlighet.



Filmens upplösning blir ganska överraskande, men precis som resten av filmen lyckas man inte fullt ut. Den har dock sina kvalitéer och det var skönt att den tog sig efter den trevande inledningen. Är trots allt glad att ha sett den då den hade något.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.5

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar