söndag 24 maj 2015

Poltergeist (1982)



Titel: Poltergeist
Genre: Rysare
Land: USA
År: 1982
Regi: Tobe Hooper
I rollerna: JoBeth Williams, Craig T. Nelson, Beatrice Straight, Zelda Rubinstein

Handling: Femåriga Carol Anne fascineras av bruset och bilden som följer när tv-sändningarna är slut. På kvällen när föräldrarna somnat, lockas Carol Anne till teven av viskande tv-röster.

Omdöme: Till stor del har Steven Spielberg satt sin prägel på denna film där han både agerat som filmens producent och manusförfattare. Det är en ganska typisk Spielberg-inramning på det hela där den perfekta amerikanska familjen bor i den idylliska villaförorten. På sätt och vis kommer jag att tänka på The Stepford Wives (1975) när Steve (Craig T. Nelson) försöker sälja på ett nybygge i området till ett par.



Relativt tidigt står det klart att lilla Carol Anne (Heather O'Rourke) dras till TV:n på natten när sändningarna slutat och "myrornas krig" tagit över. Någon verkar kommunicera med henne genom bildrutan, men Carol Anne tar det hela med ro. När det sen börjar hända mystiska saker i köket blir även mamma Diane (JoBeth Williams) varse om att något inte står rätt till i huset. Hon tycker dock det är häftigt och leker tillsammans med Carol Anne. Steve blir däremot lite smårädd och låter ingen gå in i köket. Så försvinner en stormig natt lilla Carol Anne och familjen kallar in hjälp.



Ungefär halvvägs in i filmen övergår det från att vara ett småtrevligt mysterium med flickan Carol Anne i centrum till att bli en jakt på övernaturliga fenomen. Ett gäng forskare sätter upp kameror och annan elektronisk utrustning i hopp om att fånga vad som finns i huset på bild. Det verkar ha gått ett bra tag sen Carol Anne försvann, men familjen har valt att inte kontakta någon förrän nu vilket inte känns direkt trovärdigt. Filmen tappar helt klart under filmens mittdel och man känner att för mycket av handlingen utspelas i huset utan att det leder någonvart.



Det blir lite svårt att styra upp det sjunkande skeppet under filmens senare delar, inte minst då effekterna genomgående är av blandad kvalité. Filmen har trots allt många år på nacken så man får ha lite överseende med effekterna. Men i vissa fall känns det allt lite taffligt. Filmens avslutande del blir dock lite nervig, men man blir inte direkt skrämd av den här filmen. Det är trots allt en familjefilm i grund och botten när Spielberg har styrt och ställt. Man märker att Tobe Hooper nog hade velat ta det hela ett steg längre, vilket hade varit välkommet.



Filmens ljuspunkt är utan tvekan lilla Carol Anne. Hon spelas av Heather O'Rourke som kom att bli "Poltergeist-flickan" eftersom hon även var med i två uppföljare. Ofta stör man sig på barnen i en sån här film (vilket är fallet med hennes äldre bror i filmen, Robbie), men i hennes fall är det tvärtom. Hon skiner liksom upp scenerna hon är med i på egen hand. Inte så konstigt att filmen tappar när hon försvinner. Tragiskt nog dog hon under inspelningen av den tredje filmen i serien, endast 12 år gammal 1988 efter en tids sjukdom. Dominique Dunne, som spelar hennes storasyster Dana, dog även hon tragiskt knappt ett halvår efter filmens premiär då hon blev dödad av sin pojkvän.



En avslutande notering som gjorde att det blev lite komiskt under filmens gång. En av de tre som blir inkallade för att hjälpa till att försöka ta reda på vad som hänt med Carol Anne påminner starkt om komikern Martin Short. Tänkte under filmens gång att det faktiskt hade varit klockrent att ha med honom här för att lätta upp stämningen lite. Sen tänkte jag på slutet när man får se familjen ta in på ett motell att de påminde om familjen Griswald med Chevy Chase i spetsen i "Ett päron till farsa"-filmerna.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 7.4

4 kommentarer:

  1. Gillar filmen första halva. När mediet med heliumrösten träder in i handlingen sjunker filmen rejält i både tempo och kvalitet jag anar att det var här någonstans S.S började styra och ställa?

    SvaraRadera
    Svar
    1. filmitch: Ja, du har rätt - det är här filmen blir mer effektdriven och filmen tappar då. Det är samma problem med remaken kan jag konstatera. Skillnaden är att effekterna där är bättre, men att man visar för mycket helt i onödan.

      Radera
  2. Asch då!
    Detta är ju en helhärlig gammal nostalgipärla från den gyllene 80-talet!! EN perfa sommarrulle!
    Här bli man bara tjusad all the way! (fast för en ung generation är det säkert rena skräpet...men skit i det!)
    :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Steffo: Det var andra gången jag tog och såg den här. Första gången var för några år sen och då blev jag också lite besviken. Men jag håller med om att det är en sommarfilm och skön det där typiska 80-tals sättet. Dock finns det andra filmer jag föredrar, både i genren och bland 80-talarna ;)

      Radera