
Titel: Who Am I / Who Am I - Kein System ist sicher / Who Am I - No System Is Safe
Genre: Thriller
Land: Tyskland
År: 2014
Regi: Baran bo Odar
I rollerna: Tom Schilling, Elyas M'Barek, Wotan Wilke Möhring, Trine Dyrholm
Handling: En ensam ung datanörd blir en efterlyst man efter att han går med i ett gäng våghalsiga hackare.
Omdöme: Ända sedan jag såg den mycket trevliga (läs: spännande och mörka) tyska thrillern Das letzte Schweigen / The Silence (2010) på Stockholm filmfestival, har jag med viss förväntan sett fram emot hans nästa projekt. Det skulle visa sig bli denna hackerfilm, något som kanske inte direkt lockade på förhand då hackerfilmer sällan tilltalar mig. Frågan var ändå vad Baran bo Odar skulle kunna bjuda på.

Det finns en hackerfilm som jag kommer att tänka på med en gång som jag gillade, även den tysk. Det var 23 (1998) som förmodligen tilltalade mig lite extra då den var verklighetsbaserad och utspelade sig på 80-talet. I det här fallet är det nutid och en mer klichéfylld film. Trots det har den en del likheter med nämnda 23. Dock inte lika mycket med regissörens förra film, vilket var synd.

I korta drag går det ut på att en datanörd och småhacker som kallar sig för "WhoAmI" en dag åker fast för dataintrång när han försöker stjäla svaren till ett universitetsprov. Benjamin (Tom Schilling) som han heter blir då dömd till några timmars samhällstjänst. Där träffar han Max som introducerar honom för sina två hackervänner Stephan och Paul. Tillsammans börjar de hacka sig in lite överallt med Benjamin i spetsen, bara för att de kan. De ser det mest som en lek och stjäl inget - till en början. De väljer att kalla sig för CLAY (Clowns Laughing At You).

Leken förändras till allvar när de en gång för alla vill bli tagna på allvar som en seriös och duktig grupp hackers. Detta för att visa sin hackeridol MRX att de kan göra tyngre saker. De väljer att ge sig på den tyska säkerhetspolisen vars system ansetts som hackersäkert. Givetvis blir de nu efterlysta runt hela Europa där danskan Hanne Lindberg (Trine Dyrholm) sköter utredningen. Samtidigt försöker Benjamin komma nära Marie, en tjej han varit intresserad av en längre tid men aldrig vågat visa sina känslor för.

Även om det här inte är en dålig film, och nog uppskattas av de som gillar hackerfilmer, så saknar den en del för att bli en bra film. Den gör en del bra och är aldrig direkt dålig på något område. En sak som stör mig en del är att hackergruppen Benjamin är med i är lite för oseriösa för min smak. Det skulle vara en sak om de var tonåringar, men nu är de runt 25-30 år gamla. Sen finns en viktig fråga man aldrig får besvarad under filmens gång - vad lever de på? Man får aldrig reda på hur de har råd att hålla på med hackingen på heltid utan att ha ett jobb vid sidan om. Man får aldrig se att de stjäl pengar, så hur klarar de sig? Man kunde åtminstone visa att de går på A-kassa eller liknande, det hade åtminstone blivit lite mer trovärdigt.

Filmens upplösning väcker en del hopp. Hela filmen är nämligen berättad av Benjamin och när man börjar närma sig slutet bjuds man på en twist. En film som bara lever på en twist blir sällan helt lyckad i mitt tycke, men vissa gånger kan det absolut hjälpa. I det här fallet blir det dock inte en helt lyckad effekt när man tar det hela för långt. För hade man slutat filmen lite mer öppet så hade det hela faktiskt kunnat funka någorlunda väl och kunnat förklara varför man inte fick reda på det där med pengarna t.ex. Lite besviken måste jag erkänna att jag blev med tanke på att regissörens förra film var en riktigt bra och tät thriller. Detta kändes mer ordinärt och mediokert i jämförelse, men inte bortkastat.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt
Betyg:

Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar