Southpaw

Titel: Southpaw
Genre: Drama/Action/Thriller
Land: USA
År: 2015
Regi: Antoine Fuqua
I rollerna: Jake Gyllenhaal, Forest Whitaker, Rachel McAdams, Naomi Harris, 50 Cent

Handling: En boxare lyckas slå sig in bland eliten, men får samtidigt se sitt liv falla samman runtomkring honom.

Omdöme: Efter att ha slagit igenom med Training Day (2001), som gav Denzel Washington en Oscar, har regissören Antoine Fuqua gjort en del sevärda och en del mindre sevärda filmer. Bland dessa finns Shooter (2007), Brooklyn's Finest (2009), Olympus Has Fallen (2013) samt The Equalizer (2014). Ingen av dem är någon direkt hit om man ska vara ärlig. Skulle då ett samarbete med duktige Jake Gyllenhaal kunna vara något tro?



Jake Gyllenhaal är Billy "The Great" Hope, en boxare i lätt tungvikt och obesegrad mästare. Hans familj med frun Maureen (Rachel McAdams) och 10-åriga dottern Leila är det han kämpar för i ringen. Både Billy och Maureen kommer från samma bakgrund som föräldralösa. De vet hur det är att jobba sig upp från botten och nå toppen. Men detta är en uppgång och fall-historia där saker i Billys privatliv kommer att ändra på förutsättningarna. Frågan är om han kan hantera det och kämpa när det är som allra tuffast, precis som han är känd för att kämpa i ringen.



Upplägget bjuder inte på så mycket nytt när filmen inleds i boxningsringen och Billy försvarar sitt mästarbälte. Det är inte i boxningsringen den här filmen går på knock, det är utanför den. Det är i privatlivet den intressanta historien utspelar sig för Billy och hans familj. Givetvis gör man bäst i att inte avslöja för mycket, så det tänker jag inte göra. Men det är helt klart så att privatlivet får tempen att stiga mer på en än själva boxningsscenerna. Boxningsscenerna är ganska bra, men man bryr sig inte så mycket om hur det ska gå, tyvärr.



Privatlivet är filmens hjärta och där har den potential när man runt tjugo minuter in får en käftsmäll som känns precis som för Billy. Härifrån hade man dock velat och förväntat sig att se något mer, inte bara av manuset utan även av Billy. Jake Gyllenhaal är utan tvekan bra i rollen, men det blir aldrig så gripande eller starkt så det verkligen känns i magen. Scenerna med hans dotter känns emellanåt inte riktigt genuina och jag vet inte om det beror på den lilla flickan där man känner att hon spelar, eller om det är sättet det hela är berättat på.



Jake Gyllenhaal är klart bra i huvudrollen och har verkligen tränat för rollen. Ändå blir jag inte så imponerad av honom som jag hade hoppats bli. Rollen är inte tillräckligt stark helt enkelt. Det fanns mer att få ut här, helt klart. Istället blir det en annan prestation jag höjer lite mer på ögonbrynen för. Forest Whitaker dyker upp efter runt halva filmen som boxningstränaren Tick Wills och det är inte det att man blir överraskad av att han är bra. Det som överraskar en del på mig är att han känns genuin i rollen som får mig att se karaktären Tick Wills och inte skådespelaren Forest Whitaker som jag brukar se.



Förutom de flesta prestationerna så tycker jag musiken av veteranen James Horner också sticker ut positivt. En av de sista filmerna han jobbade på innan sin död. Filmen är värd en titt, men man har sett det mesta förr. En sån här film måste engagera, vilket denna tyvärr inte gör fullt ut. Det blir till slut en stark trea till filmen. Lite besviken trots allt.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.9

---

Även Fiffis filmtajm och Fripps filmrevyer skriver om filmen som har premiär imorgon fredag.