lördag 26 september 2015

Sinister 2



Titel: Sinister 2
Genre: Skräck
Land: USA
År: 2015
Regi: Ciarán Foy
I rollerna: Shannyn Sossamon, James Ransone, Robert Daniel Sloan, Dartanian Sloan

Handling: Courtney, en överbeskyddande mamma, och hennes 9-åriga tvillingpojkar flyttar in i ett hus utanför stan. Här skall hennes söner få en trygg och harmonisk uppväxt. Vad hon inte vet är att huset är dödsmärkt på fler än ett sätt.

Omdöme: Originalet Sinister (2012) kom lite som en frisk fläkt i skräckgenren. Inte perfekt, men med en riktigt tät stämning och med en duktig Ethan Hawke i huvudrollen. Det var en "fröjd" att få bli skrämd från i princip början till slut. Personligen är jag inte så svag för uppföljare i någon genre. I skräckgenren är det många gånger svårt att lyckas med en uppföljare då det oftast blir upprepande.



Här har man valt att berätta historien på ett lite annorlunda sätt mot den första filmen. Eftersom man vet (om man sett den första filmen) vad som ligger bakom, skulle det inte fylla någon funktion att fortsätta på det spåret. Istället har man till stor del vänt på steken. Nu får man istället se det hela från den andra sidan, alltså inte bara de som blir utsatta. Givetvis funkar det inte lika bra då det är överraskningsmomentet och att inte få se för mycket som brukar funka bäst.



I huvudrollen hamnar tvåbarnsmamman Courtney (Shannyn Sossamon) och hennes tvillingsöner Dylan och Zach. De har flyttat in i ett obebott hus för att bli lämnade ifred. Snart dyker en privatdetektiv (James Ransone) upp och intresserar sig för huset då det har kopplingar till några dödsfall. Privatdetektiven var med som vice-sheriff i den första filmen och har här alltså fått en större roll. Bara här märks att filmen inte har samma kvalité då man i princip bytt ut etablerade Ethan Hawke mot en kille som hade en liten biroll i den första filmen.



Överhuvudtaget är denna film gjord med mindre finess är den första filmen. Det är inte direkt överraskande och man ska inte vara förvånad att man inte lyckas återskapa samma täta stämning och mystik. Dock bör det påpekas att den stundtals får till en liknande tät stämning när man får ta del av inspelningarna. Musiken spelar också en viktig roll i det hela och den är i princip lika effektiv som i originalet. Inte samma kompositör då det denna gång är tomandandy som står för den, men det är helt klart en liknande elak och tung ton som passar perfekt.



Förväntar man sig inte något speciellt, vilket man inte heller ska, så blir man inte direkt besviken. Tror man att det ska vara i klass med den första filmen gör man bäst i att undvika denna. Första filmen är helt klart rysligare och tätare. Här lever den mer på ett par jump-scares med sämre skådespelare och där man visar mer av ondskan, vilket inte betyder att det blir bättre eller mer skrämmande. Oftast funkar dessa filmer bäst när man bara anar att något är på gång. Nu blir det nästan mer som att man får se en finsk hårdrockare med makeup dyka upp...

2 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 5.5

2 kommentarer:

  1. Ettan var så härligt ryslig att jag inte ser nån anledning att se tvåan. Finns liksom ingen poäng, vilket din text bekräftar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jojjenito: Sant, det fyller egentligen ingen funktion när det inte är lika bra. Hade själv inte tänkt se den, men det var i princip den enda filmen som gick en viss tid när jag hade planerat att gå på bio. Kunde varit värre ;)

      Radera