Titel: Evolution
Genre: Drama/Mysterium
Land: Frankrike/Belgien/Spanien
År: 2015
Regi: Lucile Hadzihalilovic
I rollerna: Max Brebant, Roxane Duran, Julie-Marie Parmentier, Mathieu Goldfeld
Handling: På en avlägsen ö, bebodd enbart av kvinnor och pojkar, utsätts 10-åriga Nicolas och ett antal andra pojkar för mystiska och onda medicinska experiment.
Omdöme: Regissören Lucile Hadzihalilovic (gift med Gaspar Noé) gjorde långfilmsdebut med Innocence (2004) som kom att vinna Bronshästen på Stockholm Filmfestival. Det är en mystisk och klart intressant film om en internatskola för unga flickor. I denna hennes andra långfilm känner man igen stilen. Skillnaden är att det istället för unga flickor är unga pojkar man får följa.
På en ö bor pojkarna med sina mammor. Inga män syns till och man vet inte vad som hänt dem eller varför de inte finns. Det framgår inte om det utspelas i nutid eller i framtiden. Mysteriet tätnar snabbt. Huvudpojken Nicolas är ute och badar i havet när han tycker sig se en död pojke på havets botten. Han berättar det för sin mamma som snabbt avfärdar det som en synvilla. Pojken får även någon slags medicin av sin mamma, men man vet inte varför.
Efter ett tag börjar Nicolas tillsammans med några jämnåriga vänner misstänka att mammorna inte varit helt ärliga mot dem. Nicolas upptäcker bl.a. att mammorna på nätterna beger sig ner till vattnet och utför någon slags konstig ritual. Det står snart klart att det handlar om sektliknande beteende av kvinnorna. Inte minst efter att pojkarna tas till det lokala sjukhuset där man utför medicinska experiment av något slag. Vad är det egentligen som händer och varför?
Det är många frågor som dyker upp under filmens gång, ungefär som i regissörens förra film. Den stora skillnaden är dock att det är långt ifrån lika intressant eller bra här. Mystiken håller i sig ganska länga, ja nästan hela filmen faktiskt. Men det räcker inte när det blir så flummigt som det blir här. Jag gillar inte heller att man inte alls försöker förklara vad som hänt innan historien drar igång. Det må inte vara det viktigaste i sammanhanget, men det hade för egen del varit något man hade kunnat avsluta med för att ge resten av filmen lite mer tyngd.
Något jag annars noterar är att samtliga kvinnor i filmen har ljusa ögonbryn, även de som är mörkhåriga. Det ger dem ett något kusligt utseende som säkerligen var meningen. Nicolas mamma ser t.ex. ut som en smalare version av skidåkerskan Anja Pärson. Kusligt, som sagt. Tyvärr har filmen inte så mycket att nämna av värde förutom denna iakttagelse. Det är inget fel på produktionen, skådespeleriet, fotot osv. Det är storyn som känns skrämmande tom.
3 - Skådespelare
1 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 5.5
IMDb: 6.5
---
Om visningen: Jag möter upp några kända ansikten (de s.k. Filmspanarna) vid trappan utanför insläppet. Efter lite festivalsnack ser vi att insläppet börjat och vi ställer oss i kö. Lite otaktiskt tänkte jag att vi inte ställde oss vid insläppet med en gång, men skönt nog fanns det gott om platser när vi kom in.
Efter en stund kommer volontärer in i salongen och ropar att det kommer vara en fullsatt salong och att de som har en ledig plats intill sig ska flytta in ett steg. Givetvis är det få som lyssnar på detta. En stund senare ber en volontär de som har en ledig plats intill sig att räcka upp handen och flera gör så. P.g.a. att flera åsnor inte flyttade in ett steg, trots att de blev tillsagda att göra så och visste att det var slutsålt, blev visningen försenad upp till tio minuter. Detta så att man kunde placera ut de sista besökarna, vilket tog extra tid när de med ledig plats intill sig vägrade att samarbeta. Ska det vara så svårt?
När filmen äntligen kunde sätta igång visade det sig att bilden inte fick plats på duken. Det var uppenbart eftersom förtexterna (som var till vänster på duken) inte fick plats. Första bokstaven eller två kapades helt enkelt. När förtexterna var över och filmen började på riktigt så att säga märkte man inte av det mer. Men som vanligt blir man lite fundersam till varför de inte kollar att allt är inställt och redo innan de släpper in besökarna och drar igång filmen.
Som tur var störde inget av detta resten av filmen. Synd bara att filmen inte var bättre så man hade mer positiva saker att tänka på och skriva om...
---
Andra som skriver om filmen:
Jojjenito
Fiffis filmtajm
The Nerd Bird
Fripps filmrevyer
Rörliga bilder och skrivna ord
Håller helt med (men var ännu snålare med betyget). Filmen förmedlade vare sig någon historia eller känsla, den blev bara yta.
SvaraRaderaSofia: Den skapade mystik och stämning som gjorde att jag tyckte den hade något på gång. Men den stora skillnaden mot hennes förra film Innocence var att denna inte gav något och inte kändes så genomtänkt.
RaderaJag förstår att du ger handlingen en etta för det går fan inte att förstå den. Men, samtidigt, är det inte lite härligt att inte fatta nåt? Att se pretentiös dynga för att sen upptäcka att den kanske har "nåt" man inte kan förklara? Om man nu kan känna det där "nåt" såklart.
SvaraRaderaFiffi: Det är en sak att inte förstå en film, men ändå tycka den bjuder på något. Det är en annan sak när man känner att den inte leder någonvart och inte får en att vilja fundera på filmen.
RaderaFörresten, när jag gick på en annan film på Victoria några dagar senare frågade någon de som satt i festivalkassan vad det var för film som skulle visas på Victoria 2. De sa Evolution. Då svarade hon som frågade att hon tyckte den var jättebra...
Är Anja Persson så kuslig verkligen? Jo, kanske, du har rätt.
SvaraRaderaInnocence var jättebra även om den också var obegriplig. Därför kan jag säga att denna saknade något mer än att den bara var obegriplig. Jag kände att den hade feeling i början, men sedan byggde den upp mot ett slut som inte levererades, dvs filmen var som svagast mot slutet.
Henke: Absolut är hon det ;)
RaderaInnocence var bra, klart bättre. Men jag tycker definitivt inte den var obegriplig. Där fanns en röd tråd och även om allt inte förklarades fanns det något att greppa tag i. Här fanns inte det. Precis som du säger blev det också svagare mot slutet.
De hade inte fixat formatet till nästa visning heller. Filmen kanske är gjord så för att man skall hamna i obalans direkt. Det vore kul.
SvaraRaderaCarl: Intressant att höra. Ja, helt omöjligt är det inte med en film som denna. Har för mig att det inte var några problem med eftertexterna, fast jag tänkte inte på det då...
RaderaJaså den gick inte hem hos dig heller? Själv tyckte jag att det var rätt härligt att hänga i denna mytiska värld med havet som fond, även om man inte fattade så mycket av det som skedde. Innan F2F:et med regissören tolkade jag in massa grejer som hade att göra med kropp vs vetenskap/medicin, det naturliga vs det artificiella, vilket som vinner över det andra kanske har att göra med vem som har makten osv? Oklart om Hadzihalilovic var inne på det när hon gjorde filmen, hon pratade mest om maktförhållandet mellan barn och vuxen, och att hon själv kunde identifiera sig med pojken när hon var i samma ålder – känslan av en sorts könlöshet innan puberteten slår till och vi utvecklas till män resp kvinnor... Jag har för mig att hon även nämnde något om att filmen skildrar relationen till den (egna) kvinnliga kroppen och --> detta är min tolkning --> kanske ska filmens handling läsas som en utopi där kvinnan frigjort sig från barnafödande, men till priset av att inte (behöva) älska sina barn (dystopi).
SvaraRaderaFinns mkt intressant att vrida och vända på i filmen, om man är intresserad vill säga.
Underbara undervattensbilder och ljud från havet.
Vill nu se Innocence.
Cecilia: Kul att du kände att den engagerade dig och gav både ett och annat att fundera på. Själv kände jag att det kunde bli så till en början, men ju längre in man kom, ju mer tappade jag intresset. Den sa mig helt enkelt inte så mycket och jag tyckte inte det fanns tillräckligt för att man skulle börja analysera hur det kunde ligga till.
RaderaInnocence är bättre så den ska du se. Fast helt enkel är den inte heller, vilket jag bara gillar (när det görs på rätt sätt) ;)