The Chosen Ones

Titel: Las elegidas / The Chosen Ones
Genre: Drama
Land: Mexiko/Frankrike
År: 2015
Regi: David Pablos
I rollerna: Nancy Talamantes, Óscar Torres, Leidi Gutiérrez, José Santillán Cabuto

Handling: Den 14-åriga Sofia faller för Ulises, men han är inte den han utger sig för att vara. Mot sin vilja tvingas Sofia in i en undre värld där unga kvinnor utnyttjas hänsynslöst.

Omdöme: Mexikansk film kan få till det då och då. Men även när de inte får till det fullt ut så har de ofta en sak gemensamt - de är ofta samhällskritiska och bjuder inte direkt på några solskenshistorier. Det skulle inte bli någon skillnad här. Den går i fotspåren på mexikanska filmer som Miss Bala (2011), Heli (2013) samt Daniel & Ana (2009) och After Lucia (2012), båda av den intressante regissören Michel Franco. Samtliga hade setts på Stockholm filmfestival genom åren.



Historien inleds med att vi får träffa 14-åriga Sofia (Nancy Talamantes) som får ihop det med den något äldre Ulises (Óscar Torres). Han tar med henne hem till sina föräldrar där hon även träffar hans äldre bror. Allt verkar bra, tills Ulises plötsligt säger att han inte vill att någon ska göra henne illa, att han inte kommer att tillåta det. Kort därefter plockas Sofia in av Ulises bror och hon tas till en bordell där hon tvingas prostituera sig.



Det visar sig att Sofia är Ulises första "rekryt". Hans far och bror lever nämligen på att vara hallickar och rekrytera nya tjejer till bordellen som genererar bra med pengar. Samtidigt som man får följa med Sofia på bordellen, får man lära känna Ulises lite bättre. Han vill få ut Sofia från bordellen och ber sin far om detta. Pappan går med på det mot att Ulises fixar en annan tjej som kan ta hennes plats. Ulises börjar "jaga" ett nytt offer som visar sig bli 17-åriga Marta (Leidi Gutiérrez).



Detta är en tung film som inte lägger några fingrar emellan. Samtidigt undviker den att vara så grafisk som den hade kunnat vara. Mycket av det Sofia får gå igenom visas inte alltid fullt ut. Istället har man på ett effektivt sätt komponerat ljud och bild på ett sånt sätt att man låter tittaren fylla i luckorna själv, vilket psykologiskt blir småjobbigt och stundtals känns som ett slag i magen.



Två saker jag noterar under filmens gång. Den ena är att det är lite svårt att se vad tjejerna ser i Ulises. Med Sofia visas det inte hur de träffades. Men med Marta (som påminner en del om sångerskan Rihanna) går det lite väl enkelt kan jag tycka. Fast det kanske inte behöver vara svårare än att bjuda på en glass och be om telefonnumret? Förresten så tyckte jag filmen kändes lite trevande innan Marta kom med i handlingen. Historien blev inte så endimensionell längre när hennes historia kom med och filmen blev sen allt bättre.

Den andra saken är musiken. Jag säger inte att den är i närheten av lika bra eller används så mycket, men den påminner faktiskt en del om den magiska musiken i Interstellar (2014).

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.6

---

Om visningen: På väg till visningen tar jag bussen som stannar precis utanför biografen Sture. Men turen som ska ta ungefär sex minuter tar istället en kvart och är packad med folk när den kommer fram. Jag hade gott om tid på mig, men vad som gjorde resan lite otrevlig var att kvinnan som satte sig bredvid mig luktade typ blöt hund (det regnade ute).

Väl på plats runt tjugo minuter innan filmen ska starta är det ingen kö. Men det står två volontärer vid insläppet och jag förstår då att de redan börjat släppa in. Innan jag går in frågar jag varför Face2Facet som skulle hållas är inställt (vilket jag läst på festivalens hemsida). De har ingen aning.

När jag kommer in i salongen är den i princip tom. Jag passar på att gå ut och gå på toa lite snabbt. När jag återvänder in har det satt sig två personer i mitten på raden jag gärna sitter på, typiskt. Men jag får trots det en bra plats (om än inte optimal). Fast bättre det än att känna att man måste gå på toa en bit in i filmen...

Volontären som presenterar filmen nämner inget om det inställda F2F. Efter filmen kände jag att det var extra synd då det hade varit intressant att höra regissören prata om filmen och svara på frågorna. Det var dessutom en av orsakerna till varför jag valde just den visningen (sista visningen av filmen).