
Titel: Hors de prix / Priceless
Genre: Komedi/Romantik
Land: Frankrike
År: 2006
Regi: Pierre Salvadori
I rollerna: Audrey Tautou, Gad Elmaleh, Marie-Christine Adam, Vernon Dobtcheff
Handling: Jean är en barman som arbetar på ett lyxhotell och som misstas att vara en ung miljonär av Irène, en vacker, beräknande lycksökerska. När sanningen uppdagas gör hon en snabb reträtt. Men Jean har då redan förälskat sig i Irène och tänker inte låta henne komma undan i första taget. Han förföljer henne på Franska rivieran men snart har alla hans pengar tagit slut och han tvingas bli gigolo.
Omdöme: En romantisk komedi med den bedårande Audrey Tautou, kunde det vara något? Hon var åtminstone den huvudsakliga orsaken till varför jag fick upp ögonen för denna film jag inte kände till sen tidigare.

Irène (Audrey Tautou) är en lycksökerska som tar in på lyxhotellet på Franska rivieran tillsammans med den klart äldre, men rike mannen Jacques (Vernon Dobtcheff). De är där för att fira hennes födelsedag. När han somnar full på deras rum, tar hon sig ner till den ödsliga baren där hon träffar på barmannen Jean (Gad Elmaleh) som hon misstar för en ung miljonär. De har en liten affär ihop, men hennes Jacques kommer på henne och slänger ut henne. När hon återvänder till Jean upptäcker hon att han inte alls är rik utan jobbar på hotellet.

Jean har oundvikligt blivit förälskad i Irène och tänker inte ge upp i första taget. Hon visar dock tydligt att hon inte är intresserad och börjar leta efter rika män, hur de än ser ut. Jean, som spenderat alla sina besparingar på Irène som är van vid att bli överöst med presenter, får så en dag chansen att göra precis som Irène. En äldre kvinna på hotellet plockar nämligen upp honom och han blir hennes "toyboy". Av Irène får han tips och snart har han blivit bekväm i kläderna samtidigt som han inte gett upp hoppet om att en dag bli mannen i Irènes liv.

Det måste sägas att Audrey Tautou är gudomligt vacker som Irène, inte minst när hon klär sig i dyra klänningar och sätter in dödsstötarna. Men en film kan inte bara leva på en vacker huvudrollsinnehavare. Man kan charmas, men frågan är om filmen i sig lyckas bli så rolig, underhållande och romantisk som det borde kunna bli?

Svaret är nog nej, det kan den inte. Det blir förvisso ganska underhållande på sina håll, inte minst när Jean ska lära sig "yrket" och imponera på Irène. Det lite roliga i sammanhanget är att varken hon eller han verkar bry sig nämnvärt om att den andra ränner runt med dubbelt så gamla, eller för den delen andra överhuvudtaget. Det lämnar en lite bitter eftersmak kan jag tycka, även om man efter ett tag accepterar att detta är deras situation. Dessutom är det synd att man inte visar mer av den vackra Franska rivieran. Istället utspelas det mesta på och kring hotellen där karaktärerna bor.

Avslutningsvis måste jag notera att Vernon Dobtcheff, som spelar Irènes rike äldre herre Jacques en gång i tiden spelade skurken (nattklubbsägaren) Max Kalba som sedermera blir dödad av Jaws i Bond-filmen The Spy Who Loved Me (1977).
3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt
Betyg:

Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 7.1
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar