
Titel: One Day / En dag
Genre: Drama/Romantik
Land: USA/Storbritannien
År: 2011
Regi: Lone Scherfig
I rollerna: Anne Hathaway, Jim Sturgess, Patricia Clarkson, Ken Stott
Handling: Året är 1988 och natten efter deras examen från college blir starten på en återkommande relation mellan Emma och Dexter. Vi får se hur deras liv utvecklas under tjugo års tid, alltid med nedslag på samma datum. Ibland möts deras öden på nytt, ibland inte.
Omdöme: Det huvudsakliga som lockade med denna film var faktiskt kompositören Rachel Portman. Hennes musik höjer oftast filmerna och då ligger filmen genast på plus. Sen lät historien lite intressant. Dessutom är duktiga Anne Hathaway med i huvudrollen, så grunden fanns helt klart där för en trevlig filmstund.

Första mötet vi får ta del av mellan Emma (Anne Hathaway) och Dexter (Jim Sturgess) är den 15:e juli 1988. De har precis tagit examen från college och spenderar en natt tillsammans, som vänner. Historien följer sedan de två varje år den 15:e juli. Vissa gånger är de tillsammans, andra gånger är de på olika platser. Men de försöker alltid hålla kontakten, även om de är med någon annan för tillfället. Just Dexter kommer visa sig ha svårt för att vara utan kvinnligt sällskap.

Emma är en aspirerande poet, men karriären går trögt till en början och det blir till att jobba som servitris på en mexikansk restaurang i London. Dexter däremot får en karriär inom TV-branschen där han leder ett ungdomsprogram. Emma förblir i princip densamma genom åren, men kändisskapet stiger Dexter alltmer åt huvudet. Han har svårt att vara den trevliga och snälla killen som Emma lärt känna. Men känslorna dem emellan kommer aldrig försvinna.

Jag kan tycka att det på vissa håll blir lite ryckigt när man bara "tittar in" för en stund för att se hur deras 15:e juli ser ut det året, för att sedan hoppa till nästa år. Men när man inte stressar för mycket blir det faktiskt ganska trevligt. Det är inte alltid jätteromantiskt då de trots allt inte är ett par utan bara vänner. Men då och då blixtrar det till dem emellan. Samtidigt är det en romans som alltså sträcker sig över tjugo år och då är det givet att det finns bra och dåliga dagar.

Precis som väntat är musiken av Rachel Portman bra. Den är både vacker som gripande när den behöver vara det. Kanske inte hennes mest minnesvärda komposition, men jag blev inte besviken. Sen tycker jag Anne Hathaway är rakt igenom stabil som Emma. Är kanske inte helt såld på Jim Sturgess som Dexter dock och det sprakar inte riktigt mellan dem som man hade önskat. Precis som filmen kan man säga. Det puttrar på och tänder till ett par gånger, men man vill känna lite mer med ett sånt här romantiskt drama. Det positiva är dock att det är en vuxen relation med allt vad det innebär.
3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt
Betyg:

Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 7.0
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar